{"id":1501,"date":"2019-08-26T08:19:02","date_gmt":"2019-08-26T08:19:02","guid":{"rendered":"http:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/?p=1501"},"modified":"2019-09-01T22:08:33","modified_gmt":"2019-09-01T22:08:33","slug":"islenskur-malstadall","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/2019\/08\/26\/islenskur-malstadall\/","title":{"rendered":"\u00cdslenskur m\u00e1lsta\u00f0all"},"content":{"rendered":"<p>\u00dea\u00f0 sem stundum er kalla\u00f0 \u201e\u00edslenskur m\u00e1lsta\u00f0all\u201c \u2013 vi\u00f0mi\u00f0 okkar um vi\u00f0eigandi m\u00e1lsni\u00f0 og r\u00e9tt m\u00e1l \u2013 var\u00f0 til \u00e1 19. \u00f6ld \u00fe\u00f3tt r\u00e6turnar s\u00e9u vissulega \u00ed fornm\u00e1li. Sj\u00e1lfsagt m\u00e1 segja a\u00f0 Rasmus Kristj\u00e1n Rask, Sveinbj\u00f6rn Egilsson og Fj\u00f6lnismenn hafi lagt dr\u00f6g a\u00f0 sta\u00f0linum en hann m\u00f3ta\u00f0ist svo ekki s\u00edst \u00ed L\u00e6r\u00f0a sk\u00f3lanum eftir mi\u00f0ja \u00f6ldina, einkum hj\u00e1 Halld\u00f3ri Kr. Fri\u00f0rikssyni sem var a\u00f0al\u00edslenskukennari sk\u00f3lans \u00ed h\u00e1lfa \u00f6ld. Bj\u00f6rn Gu\u00f0finnsson lag\u00f0i svo lokah\u00f6nd \u00e1 sta\u00f0alinn me\u00f0 m\u00e1lfr\u00e6\u00f0i sinni sem flestir \u00cdslendingar l\u00e6r\u00f0u fr\u00e1 \u00fev\u00ed um 1940 og langt fram eftir \u00f6ldinni \u2013 sumir jafnvel fram \u00e1 \u00feessa \u00f6ld.<\/p>\n<p>\u00deessi sta\u00f0all mi\u00f0ast \u00fev\u00ed vi\u00f0 \u00fea\u00f0 sem \u00fe\u00f3tti vanda\u00f0 ritm\u00e1l fyrir 80-100 \u00e1rum. En \u00fea\u00f0 \u00fearf ekki a\u00f0 fara nema aldar\u00feri\u00f0jung aftur \u00ed t\u00edmann til a\u00f0 komast \u00ed \u00fej\u00f3\u00f0f\u00e9lag sem var ger\u00f3l\u00edkt \u00fev\u00ed sem n\u00fa er. \u00de\u00e1 var bara ein \u00fatvarpsst\u00f6\u00f0 \u00e1 \u00cdslandi og bara ein sj\u00f3nvarpsst\u00f6\u00f0 \u2013 en fimm dagbl\u00f6\u00f0. \u00cd \u00f6llum \u00feessum mi\u00f0lum s\u00e1 f\u00f3lk og heyr\u00f0i einungis vanda\u00f0 m\u00e1l sem samr\u00e6mdist sta\u00f0linum. Tala\u00f0 m\u00e1l \u00ed \u00fatvarpi og sj\u00f3nvarpi var n\u00e6r allt undirb\u00fai\u00f0 og a\u00f0 verulegu leyti me\u00f0 ritm\u00e1lssni\u00f0i. Bl\u00f6\u00f0in voru vandlega pr\u00f3farkalesin. Almennir m\u00e1lnotendur komust \u00ed raun varla \u00ed kynni vi\u00f0 rita\u00f0a \u00edslensku annarra almennra m\u00e1lnotenda nema \u00ed einkabr\u00e9fum.<\/p>\n<p>Er h\u00e6gt e\u00f0a skynsamlegt a\u00f0 \u00e6tlast til a\u00f0 sama m\u00e1lsni\u00f0 \u00fej\u00f3ni n\u00fat\u00edmanum og \u00feessari ver\u00f6ld sem var? N\u00fa er \u00feetta nefnilega allt breytt eins og allir vita. N\u00fa er \u00ed landinu fj\u00f6ldi \u00fatvarps- og sj\u00f3nvarpsst\u00f6\u00f0va \u00fear sem hver sem er getur l\u00e1ti\u00f0 d\u00e6luna ganga endalaust, \u00e1n nokkurs handrits e\u00f0a yfirlestrar. Dagbl\u00f6\u00f0um hefur f\u00e6kka\u00f0 og pr\u00f3farkalestri \u00feeirra hraka\u00f0, auk \u00feess sem netmi\u00f0lar hafa a\u00f0 verulegu leyti komi\u00f0 \u00ed sta\u00f0 prenta\u00f0ra bla\u00f0a og eru enn minna yfirlesnir. Vi\u00f0 \u00feetta b\u00e6tast samf\u00e9lagsmi\u00f0lar en algerlega \u00f3yfirlesnir textar \u00feeirra eru helsta lesefni margra. N\u00fa getur hver sem er skrifa\u00f0 \u2013 eftirlitslaust \u2013 texta sem allur heimurinn hefur a\u00f0gang a\u00f0.<\/p>\n<p>\u00dea\u00f0 er \u00ed sj\u00e1lfu s\u00e9r fr\u00e1b\u00e6rt. \u00dea\u00f0 er st\u00f3rkostlegt a\u00f0 \u00fea\u00f0 skulu ekki lengur vera forr\u00e9ttindi f\u00e1rra \u00fatvalinna a\u00f0 skrifa fyrir l\u00fd\u00f0inn. \u00dea\u00f0 er auglj\u00f3slega st\u00f3rt skref \u00ed l\u00fd\u00f0r\u00e6\u00f0is\u00e1tt og \u00e1 \u00e1n efa eftir a\u00f0 hafa meiri \u00e1hrif \u00e1 \u00fdmsum svi\u00f0um \u00fej\u00f3\u00f0f\u00e9lagsins en vi\u00f0 gerum okkur grein fyrir. En \u00feetta hefur vitanlega mikil \u00e1hrif \u00e1 m\u00e1lsta\u00f0alinn og hugmyndir f\u00f3lks um \u00fea\u00f0 hvernig \u00edslenskt ritm\u00e1l s\u00e9. \u00deegar talsver\u00f0ur hluti af \u00fev\u00ed m\u00e1li sem f\u00f3lk heyrir og s\u00e9r fylgir ekki sta\u00f0linum, \u00fe\u00e1 er ekki von a\u00f0 ungt f\u00f3lk tileinki s\u00e9r hann sj\u00e1lfkrafa og \u00e1reynslulaust.<\/p>\n<p>Vi\u00f0 \u00feetta b\u00e6tist a\u00f0 \u00edslenskan \u2013 daglegt m\u00e1l \u2013 hefur vitaskuld breyst talsvert undanfarna \u00f6ld. En vegna \u00feess a\u00f0 sta\u00f0allinn hefur ekki breyst hefur fjarl\u00e6g\u00f0in \u00fearna \u00e1 milli aukist. \u00dea\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0ir aftur a\u00f0 m\u00e1lnotendur \u00feurfa a\u00f0 leggja meira \u00e1 sig og f\u00e1 meiri kennslu og lesa meira af formlegu m\u00e1li til a\u00f0 tileinka s\u00e9r sta\u00f0alm\u00e1li\u00f0. En raunin er s\u00fa a\u00f0 \u00feessu er \u00fever\u00f6fugt fari\u00f0. \u00cdslenskukennsla hefur s\u00edst aukist, og ranns\u00f3knir s\u00fdna a\u00f0 ungt f\u00f3lk les s\u00edfellt minna af b\u00f3kum, \u00fear sem sta\u00f0linum er helst fylgt.<\/p>\n<p>\u00deetta getur ekki enda\u00f0 nema \u00e1 einn veg: \u00dea\u00f0 myndast gj\u00e1 milli m\u00e1ls almennings og sta\u00f0alsins. \u00deeir nemendur sem b\u00faa vi\u00f0 \u00e1kj\u00f3sanlegar a\u00f0st\u00e6\u00f0ur, t.d. lesa miki\u00f0 og eiga langsk\u00f3lagengna e\u00f0a aldra\u00f0a foreldra \u2013 e\u00f0a eru n\u00f6rdar \u2013 munu geta tileinka\u00f0 s\u00e9r sta\u00f0alm\u00e1li\u00f0 til hl\u00edtar enn um sinn, en h\u00e6tt er vi\u00f0 a\u00f0 meginhlutinn geri \u00fea\u00f0 ekki. Hva\u00f0 gerum vi\u00f0 \u00fe\u00e1? Eigum vi\u00f0 a\u00f0 halda fast \u00ed \u00f3breyttan sta\u00f0al e\u00f0a breyta honum? Hverjar \u00e6ttu \u00fe\u00e6r breytingar a\u00f0 vera? Hvernig v\u00e6ri h\u00e6gt a\u00f0 standa a\u00f0 \u00feeim?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00dea\u00f0 sem stundum er kalla\u00f0 \u201e\u00edslenskur m\u00e1lsta\u00f0all\u201c \u2013 vi\u00f0mi\u00f0 okkar um vi\u00f0eigandi m\u00e1lsni\u00f0 og r\u00e9tt m\u00e1l \u2013 var\u00f0 til \u00e1 19. \u00f6ld \u00fe\u00f3tt r\u00e6turnar s\u00e9u vissulega \u00ed fornm\u00e1li. Sj\u00e1lfsagt m\u00e1 segja a\u00f0 Rasmus Kristj\u00e1n Rask, Sveinbj\u00f6rn Egilsson og Fj\u00f6lnismenn hafi lagt dr\u00f6g a\u00f0 sta\u00f0linum en hann m\u00f3ta\u00f0ist svo ekki s\u00edst \u00ed L\u00e6r\u00f0a sk\u00f3lanum eftir mi\u00f0ja [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":141,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[158635],"tags":[],"class_list":["post-1501","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-malfar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/users\/141"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1501"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1501\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1502,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1501\/revisions\/1502"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1501"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1501"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}