{"id":3079,"date":"2020-10-23T08:00:02","date_gmt":"2020-10-23T08:00:02","guid":{"rendered":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/?p=3079"},"modified":"2020-10-27T10:23:09","modified_gmt":"2020-10-27T10:23:09","slug":"uppreist-aeru","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/2020\/10\/23\/uppreist-aeru\/","title":{"rendered":"Uppreist \u00e6ru"},"content":{"rendered":"<p>\u00cd \u00edslensku lagam\u00e1li er tala\u00f0 um \u201euppreist \u00e6ru\u201c. \u00deetta \u00e1 einkum vi\u00f0 almenn hegningarl\u00f6g (nr. <a href=\"http:\/\/www.althingi.is\/lagas\/nuna\/1940019.html\">19\/1940<\/a>), svo og l\u00f6g um kosningar til Al\u00feingis og sveitarstj\u00f3rna, en vi\u00f0komandi \u00e1kv\u00e6\u00f0i \u00feeirra laga byggjast \u00e1 hegningarl\u00f6gunum. Or\u00f0alagi\u00f0 er \u00fe\u00f3 mun eldra \u00ed lagam\u00e1li, og kemur a\u00f0 minnsta kosti fyrir \u00ed \u201e<a href=\"http:\/\/baekur.is\/bok\/000195669\/20\/479\/Lovsamling_for_Island_Bindi_20\">Tilskipun fyrir \u00cdsland um uppreist \u00e1 \u00e6ru<\/a>\u201c sem konungur gaf \u00fat \u00e1ri\u00f0 1870. M\u00f6rgum kemur \u00feetta or\u00f0alag sp\u00e1nskt fyrir sj\u00f3nir og vilja heldur tala um <em>upp<strong>reisn<\/strong> \u00e6ru<\/em>. Hvers vegna er myndin <em>upp<strong>reist<\/strong><\/em> notu\u00f0 \u00ed lagam\u00e1li; og er jafngilt a\u00f0 tala um <em>upp<strong>reist<\/strong> \u00e6ru<\/em> og <em>upp<strong>reisn<\/strong> \u00e6ru<\/em>?<\/p>\n<p>B\u00e6\u00f0i <em>uppreist<\/em> og <em>uppreisn<\/em> eru kvenkynsnafnor\u00f0, myndu\u00f0 af <em>reisa upp<\/em>. B\u00e6\u00f0i or\u00f0in koma fyrir \u00ed fornu m\u00e1li \u2013 <em>uppreist<\/em> \u00fe\u00f3 mun algengara \u2013 og merkja \u2018b\u00e6ting st\u00f6\u00f0u e\u00f0a a\u00f0st\u00e6\u00f0na\u2019 (\u201eForbedring af Stilling eller Vilkaar\u201c) samkv\u00e6mt or\u00f0ab\u00f3k Fritzners (<em><a href=\"https:\/\/www.edd.uio.no\/perl\/search\/search.cgi?appid=86&amp;tabid=1275\">Ordbog over Det gamle norske Sprog<\/a><\/em>). \u00dea\u00f0 er merkingin sem or\u00f0in hafa \u00ed <em>uppreist\/uppreisn \u00e6ru<\/em>. En auk \u00feess merkir <em>uppreist<\/em> \u00ed fornu m\u00e1li \u2018sambl\u00e1stur til a\u00f0 s\u00fdna fjandskap\u2019 (\u201eReisning, Opstand til Ud\u00f8velse af Fiendtligheder\u201c) samkv\u00e6mt Fritzner, en <em>uppreisn<\/em> kemur ekki fyrir \u00ed \u00feeirri merkingu a\u00f0 fornu \u2013 sem er \u00fe\u00f3 algengasta merking or\u00f0sins \u00ed n\u00fat\u00edmam\u00e1li.<\/p>\n<p>\u00deegar komi\u00f0 er fram \u00e1 17. \u00f6ld m\u00e1 \u00fe\u00f3 finna d\u00e6mi um b\u00e6\u00f0i or\u00f0in \u00ed b\u00e1\u00f0um merkingum. \u00c1 seinni hluta 19. aldar vir\u00f0ast or\u00f0in vera alger samheiti, og eru \u00e1l\u00edka algeng ef marka m\u00e1 <a href=\"http:\/\/timarit.is\/\">t\u00edmarit.is<\/a>. Upp \u00far aldam\u00f3tunum 1900 fer a\u00f0 draga \u00ed sundur me\u00f0 or\u00f0unum \u2013 <em>uppreisn<\/em> ver\u00f0ur s\u00edfellt algengari mynd en <em>uppreist<\/em> sjaldg\u00e6fari. D\u00e6mum um <em>uppreist<\/em> f\u00e6kkar s\u00e9rstaklega eftir 1960, og \u00e1 t\u00edmabilinu fr\u00e1 1980 til dagsins \u00ed dag eru 100 sinnum fleiri d\u00e6mi um <em>uppreisn<\/em> en um <em>uppreist<\/em> \u00e1 <a href=\"http:\/\/timarit.is\/\">t\u00edmarit.is<\/a>. Lengst af hafa b\u00e6\u00f0i or\u00f0in b\u00e1\u00f0ar merkingarnar, en s\u00ed\u00f0asta aldarfj\u00f3r\u00f0unginn e\u00f0a svo kemur <em>uppreist<\/em> \u00fe\u00f3 n\u00e6r eing\u00f6ngu fyrir \u00ed sambandinu <em>uppreist \u00e6ru<\/em>.<\/p>\n<p>Vegna \u00feess a\u00f0 myndin <em>uppreist<\/em> er n\u00e6r horfin \u00far m\u00e1linu er e\u00f0lilegt a\u00f0 f\u00f3lk hv\u00e1i \u00feegar \u00fea\u00f0 heyrir hana og haldi jafnvel a\u00f0 um villu s\u00e9 a\u00f0 r\u00e6\u00f0a. Sumir hafa l\u00edka gert \u00fev\u00ed sk\u00f3na a\u00f0 \u00e1 or\u00f0unum <em>uppreist<\/em> og <em>uppreisn<\/em> s\u00e9 merkingarmunur \u2013 \u00fea\u00f0 fyrrnefnda merki \u2018endurreisn\u2019 en \u00fea\u00f0 s\u00ed\u00f0arnefnda \u2018upprisa gegn valdi\u2019. Sl\u00edk a\u00f0greining sty\u00f0st \u00fe\u00f3 ekki vi\u00f0 neina hef\u00f0, eins og \u00e1\u00f0ur segir, og \u00fe\u00f3tt visulega megi segja a\u00f0 <em>uppreist<\/em> hafi glata\u00f0 merkingunni \u2018upprisa gegn valdi\u2019 \u00e1 allra s\u00ed\u00f0ustu \u00e1rum lifa b\u00e1\u00f0ar merkingar g\u00f3\u00f0u l\u00edfi \u00ed <em>uppreisn<\/em>.<\/p>\n<p>\u00deegar hugtaki\u00f0 \u201euppreist \u00e6ru\u201c kom inn \u00ed lagam\u00e1li\u00f0 voru b\u00e1\u00f0ar myndirnar <em>uppreist<\/em> og <em>uppreisn<\/em> algengar \u00ed m\u00e1linu og h\u00f6f\u00f0u s\u00f6mu merkingu. Ekki er h\u00e6gt a\u00f0 fullyr\u00f0a neitt um \u00fea\u00f0 hvers vegna myndin <em>uppreist<\/em> var notu\u00f0 \u00ed \u00feessu sambandi \u00ed lagam\u00e1linu \u00ed upphafi \u2013 ef til vill hefur \u00fea\u00f0 veri\u00f0 alger tilviljun. Hins vegar er al\u00feekkt a\u00f0 lagam\u00e1l er \u00edhaldssamt og \u00feess vegna e\u00f0lilegt a\u00f0 <em>uppreist<\/em> haldist \u00fear \u00ed \u00feessu sambandi \u00fe\u00f3tt s\u00fa mynd ver\u00f0i undir \u00ed almennu m\u00e1li.<\/p>\n<p>En \u00ed almennu m\u00e1li er langoftast tala\u00f0 um <em>uppreisn \u00e6ru<\/em> \u2013 d\u00e6min um \u00fea\u00f0 samband \u00e1 <a href=\"http:\/\/timarit.is\/\">t\u00edmarit.is<\/a> eru 20 sinnum fleiri en d\u00e6min um <em>uppreist \u00e6ru<\/em>. \u00de\u00f3tt myndin <em>uppreisn<\/em> s\u00e9 ekki notu\u00f0 \u00ed texta laganna er h\u00fan stundum notu\u00f0 \u00ed lagam\u00e1li, til d\u00e6mis finnast d\u00e6mi um hana b\u00e6\u00f0i \u00ed h\u00e9ra\u00f0sd\u00f3mum og h\u00e6star\u00e9ttard\u00f3mum. \u00dea\u00f0 ver\u00f0ur \u00fev\u00ed ekki s\u00e9\u00f0 a\u00f0 neitt s\u00e9 athugavert vi\u00f0 \u00fea\u00f0 a\u00f0 tala um <em>uppreisn \u00e6ru<\/em> \u00ed sta\u00f0 <em>uppreist \u00e6ru<\/em>, ef menn kj\u00f3sa svo, enda hef\u00f0i fyrrnefnda myndin r\u00e9tt eins geta\u00f0 rata\u00f0 inn \u00ed lagatexta \u00e1 s\u00ednum t\u00edma.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00cd \u00edslensku lagam\u00e1li er tala\u00f0 um \u201euppreist \u00e6ru\u201c. \u00deetta \u00e1 einkum vi\u00f0 almenn hegningarl\u00f6g (nr. 19\/1940), svo og l\u00f6g um kosningar til Al\u00feingis og sveitarstj\u00f3rna, en vi\u00f0komandi \u00e1kv\u00e6\u00f0i \u00feeirra laga byggjast \u00e1 hegningarl\u00f6gunum. Or\u00f0alagi\u00f0 er \u00fe\u00f3 mun eldra \u00ed lagam\u00e1li, og kemur a\u00f0 minnsta kosti fyrir \u00ed \u201eTilskipun fyrir \u00cdsland um uppreist \u00e1 \u00e6ru\u201c sem [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":141,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[158635],"tags":[],"class_list":["post-3079","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-malfar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3079","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/users\/141"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3079"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3079\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3097,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3079\/revisions\/3097"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3079"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3079"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3079"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}