{"id":3147,"date":"2020-11-08T20:11:57","date_gmt":"2020-11-08T20:11:57","guid":{"rendered":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/?p=3147"},"modified":"2024-08-22T10:03:28","modified_gmt":"2024-08-22T10:03:28","slug":"thetta-reddast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/2020\/11\/08\/thetta-reddast\/","title":{"rendered":"\u00deetta reddast"},"content":{"rendered":"<p>\u00c1 undanf\u00f6rnum \u00e1rum hefur or\u00f0taki\u00f0 <em>\u00feetta reddast<\/em> or\u00f0i\u00f0 \u00feekkt sem einhvers konar einkunnaror\u00f0 e\u00f0a l\u00edfsspeki \u00cdslendinga, sem l\u00fdsi k\u00e6ruleysi, \u00e6\u00f0ruleysi og \u00f3bilandi (jafnvel \u00f3rauns\u00e6rri) bjarts\u00fdni \u00ed bland. Fr\u00e6g\u00f0 \u00feess hefur n\u00e1\u00f0 \u00fat fyrir landsteinana og kannski upphaflega komi\u00f0 a\u00f0 utan; elsta d\u00e6mi sem \u00e9g \u00feekki um \u00fea\u00f0 er fr\u00e1 1979, \u00feegar danskur bla\u00f0ama\u00f0ur fjalla\u00f0i um \u00fea\u00f0 \u00ed grein \u00ed <em>Weekendavisen Berlingske Aften<\/em>, og sag\u00f0i \u00fea\u00f0 vera \u201eeinkennandi \u00ed fari \u00cdslendinga a\u00f0 \u00feeir hafi \u201e\u00dea\u00f0 reddast hugsun\u201c (det ordner sig)\u201c a\u00f0 \u00fev\u00ed er <em>Dagbla\u00f0i\u00f0 <\/em><a href=\"https:\/\/timarit.is\/page\/3085113?iabr=on#page\/n2\/mode\/1up\/\">sag\u00f0i fr\u00e1<\/a>.<\/p>\n<p>Snemma \u00e1rs f\u00e9kk \u00e9g p\u00f3st fr\u00e1 bandar\u00edskum bla\u00f0amanni sem vildi r\u00e6\u00f0a vi\u00f0 mig um <em>\u00feetta reddast<\/em>. Hann sag\u00f0ist hafa komi\u00f0 nokkrum sinnum til \u00cdslands og \u00feegar hann heyr\u00f0i fyrst tala\u00f0 um \u00feetta or\u00f0tak h\u00e9lt hann a\u00f0 \u00feetta v\u00e6ri bara einhver klisja sem \u00fatlendingar tengdu vi\u00f0 \u00cdslendinga og \u00fe\u00e6tti skondin. En eftir a\u00f0 hafa kynnst l\u00edfinu \u00e1 \u00cdslandi v\u00e6ri hann kominn \u00e1 \u00fe\u00e1 sko\u00f0un a\u00f0 \u00feetta l\u00fdsti \u00ed raun og veru l\u00edfsm\u00e1ta margra \u00cdslendinga. Hann skrifa\u00f0i svo grein um \u00feetta og <a href=\"https:\/\/www.success.com\/as-they-say-in-iceland\/\">birti<\/a> \u00ed ritinu <em>Success<\/em> undir fyrirs\u00f6gninni \u201eWhy We Should All Live Like Icelanders Live\u201c. <em>BBC<\/em> hefur einnig n\u00fdlega <a href=\"http:\/\/www.bbc.com\/travel\/story\/20180603-the-unexpected-philosophy-icelanders-live-by\">fjalla\u00f0<\/a> um or\u00f0taki\u00f0 undir fyrirs\u00f6gninni \u201eThe unexpected philosophy Icelanders live by\u201c.<\/p>\n<p>\u00dev\u00ed hefur veri\u00f0 <a href=\"https:\/\/www.visir.is\/g\/2019190109011\">haldi\u00f0 fram<\/a> a\u00f0 <em>\u00feetta reddast<\/em> s\u00e9 bein \u00fe\u00fd\u00f0ing \u00far d\u00f6nsku \u00fear sem <em>det reddes<\/em> s\u00e9 nota\u00f0 \u00e1 sama h\u00e1tt, en \u00fea\u00f0 er t\u00e6plega r\u00e9tt. Vissulega er <em>det reddes<\/em> danska, en danskir heimildarmenn m\u00ednir kannast ekki vi\u00f0 a\u00f0 \u00fea\u00f0 s\u00e9 nota\u00f0 \u00e1 sama h\u00e1tt og <em>\u00fea\u00f0 reddast<\/em> \u00ed \u00edslensku. \u00c1 d\u00f6nsku er sagt <em>det ordner sig<\/em>, <em>det ordnes<\/em>, <em>det skal nok g\u00e5<\/em> e\u00f0a eitthva\u00f0 sl\u00edkt. \u00de\u00f3tt elsta d\u00e6mi sem \u00e9g \u00feekki um germyndina <em>redda<\/em> s\u00e9 a\u00f0 finna \u00ed bla\u00f0inu <em>Gretti <\/em>\u00e1 \u00cdsafir\u00f0i 1894 kemur mi\u00f0myndin <em>reddast<\/em> ekki fyrir \u00e1 prenti fyrr en um 1960, l\u00f6ngu eftir a\u00f0 danska h\u00e6tti a\u00f0 hafa \u00e1hrif \u00e1 \u00edslensku. Myndin er oftast h\u00f6f\u00f0 innan g\u00e6salappa \u00ed upphafi sem bendir til \u00feess a\u00f0 gert s\u00e9 r\u00e1\u00f0 fyrir a\u00f0 h\u00fan s\u00e9 lesendum ekki vel kunn.<\/p>\n<p>M\u00e9r finnst allt benda til \u00feess a\u00f0 <em>\u00feetta reddast<\/em> s\u00e9 \u00edslensk n\u00fdsm\u00ed\u00f0i, \u00fe\u00f3tt hr\u00e1efni\u00f0 s\u00e9 vissulega a\u00f0 hluta til danskt a\u00f0 uppruna. Hlutirnir hafa nefnilega ekki alltaf reddast \u00e1 \u00cdslandi. Sambandi\u00f0 <em>\u00feetta reddast <\/em>kemur fyrst fyrir \u00e1 prenti 1966 og er sjaldg\u00e6ft fyrstu \u00e1rin, en svo ver\u00f0ur sprenging \u00ed notkun \u00feess upp \u00far 1980 \u2013 og v\u00e6ntanlega eitthva\u00f0 fyrr \u00ed talm\u00e1li, eins og danska tilvitnunin \u00ed upphafi s\u00fdnir. \u00deetta er athyglisvert \u2013 og segir kannski meiri s\u00f6gu en virst g\u00e6ti \u00ed flj\u00f3tu brag\u00f0i. \u00dea\u00f0 er freistandi a\u00f0 \u00edmynda s\u00e9r a\u00f0 fram a\u00f0 \u00fev\u00ed hafi \u00feurft einhvern til a\u00f0 redda m\u00e1lunum, en me\u00f0 ver\u00f0b\u00f3lguhugsunarh\u00e6ttinum eftir 1960 og s\u00e9rstaklega 1980 hafi f\u00f3lk fari\u00f0 a\u00f0 tr\u00faa \u00fev\u00ed a\u00f0 \u00feetta redda\u00f0ist af sj\u00e1lfu s\u00e9r, \u00e1n \u00feess a\u00f0 einhvern geranda \u00feyrfti til.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c1 undanf\u00f6rnum \u00e1rum hefur or\u00f0taki\u00f0 \u00feetta reddast or\u00f0i\u00f0 \u00feekkt sem einhvers konar einkunnaror\u00f0 e\u00f0a l\u00edfsspeki \u00cdslendinga, sem l\u00fdsi k\u00e6ruleysi, \u00e6\u00f0ruleysi og \u00f3bilandi (jafnvel \u00f3rauns\u00e6rri) bjarts\u00fdni \u00ed bland. Fr\u00e6g\u00f0 \u00feess hefur n\u00e1\u00f0 \u00fat fyrir landsteinana og kannski upphaflega komi\u00f0 a\u00f0 utan; elsta d\u00e6mi sem \u00e9g \u00feekki um \u00fea\u00f0 er fr\u00e1 1979, \u00feegar danskur bla\u00f0ama\u00f0ur fjalla\u00f0i um [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":141,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[158635],"tags":[],"class_list":["post-3147","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-malfar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3147","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/users\/141"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3147"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3147\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6758,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3147\/revisions\/6758"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3147"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3147"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3147"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}