{"id":3617,"date":"2021-02-23T08:00:59","date_gmt":"2021-02-23T08:00:59","guid":{"rendered":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/?p=3617"},"modified":"2021-02-21T21:10:52","modified_gmt":"2021-02-21T21:10:52","slug":"stst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/2021\/02\/23\/stst\/","title":{"rendered":"-stst"},"content":{"rendered":"<p>Mi\u00f0mynd sagna einkennist af endingunni\u00a0<i>-st<\/i>\u00a0sem kemur \u00e1 eftir \u00f6\u00f0rum beygingarendingum, \u00fe.e. endingum t\u00ed\u00f0ar, h\u00e1ttar, pers\u00f3nu og t\u00f6lu. Vi\u00f0 segjum\u00a0<i>\u00e9g vona\u00f0i-st<\/i>\u00a0(<i>til<\/i>),\u00a0<i>\u00feau vona-st<\/i>,\u00a0<i>vi\u00f0 vonu\u00f0um-st<\/i>,\u00a0<i>\u00e9g hef vona-st<\/i>, o.s.frv. Eins og s\u00e9st \u00e1 s\u00ed\u00f0asta d\u00e6minu, l\u00fdsingarh\u00e6ttinum\u00a0<i>vonast<\/i>, er \u00fea\u00f0 samt ekki alltaf \u00feannig a\u00f0 mi\u00f0myndarendingin b\u00e6tist vi\u00f0 germyndina \u00f3breytta. L\u00fdsingarh\u00e1ttur \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0ar \u00ed germynd af\u00a0<i>vona\u00a0<\/i>er (<i>\u00e9g hef<\/i>)\u00a0<i>vona\u00f0<\/i>, en \u00ed mi\u00f0myndinni er hann\u00a0<i>vona-st<\/i>, ekki\u00a0<i>*vona\u00f0-st<\/i>\u00a0\u2013\u00a0<i>\u00f0<\/i>\u00a0fellur sem sagt aftan af germyndarforminu. Og stundum er brottfalli\u00f0 mun meira. L\u00fdsingarh\u00e1ttur \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0ar \u00ed mi\u00f0mynd af\u00a0<i>m\u00e6ta<\/i>,\u00a0<i>kyssa\u00a0<\/i>og\u00a0<i>festa\u00a0<\/i>er (<i>vi\u00f0 h\u00f6fum<\/i>)\u00a0<i>m\u00e6-st<\/i>\u00a0\/\u00a0<i>kys-st<\/i>\u00a0\/\u00a0<i>fe-st<\/i>\u00a0en ekki\u00a0<i>*m\u00e6tt-st<\/i>\u00a0\/\u00a0<i>*kysst-st<\/i>\u00a0\/\u00a0<i>*fest-st<\/i>.<\/p>\n<p>\u00c1\u00f0ur fyrr var b\u00f3kstafurinn\u00a0<i>z<\/i>\u00a0nota\u00f0ur \u00ed sta\u00f0\u00a0<i>s<\/i>\u00a0til a\u00f0 s\u00fdna brottfall\u00a0<i>\u00f0<\/i>,\u00a0<i>d<\/i>\u00a0e\u00f0a\u00a0<i>t<\/i>\u00a0\u00ed myndum af \u00feessu tagi. \u00deannig var skrifa\u00f0 (<i>\u00e9g hef<\/i>)\u00a0<i>vonazt\u00a0<\/i>(<i>vona\u00f0+st<\/i>) \/\u00a0<i>birzt<\/i>\u00a0(<i>birt+st<\/i>) o.s.frv. En\u00a0<i>z<\/i>\u00a0var bara l\u00e1tin t\u00e1kna brottfall \u00e1 einu (einf\u00f6ldu) hlj\u00f3\u00f0i \u2013 ef um brottfall tveggja hlj\u00f3\u00f0a (langs hlj\u00f3\u00f0s) var a\u00f0 r\u00e6\u00f0a var \u00fea\u00f0 fyrra \u00e1fram t\u00e1kna\u00f0 \u00ed stafsetningunni. L\u00fdsingarh\u00e1ttur \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0ar af\u00a0<i>m\u00e6ta<\/i>, sem endar \u00ed germynd \u00e1\u00a0<i>-tt<\/i>, (<i>\u00e9g hef<\/i>)\u00a0<i>m\u00e6tt<\/i>, var \u00fev\u00ed skrifa\u00f0ur (<i>vi\u00f0 h\u00f6fum<\/i>)\u00a0<i>m\u00e6tzt\u00a0<\/i>(<i>m\u00e6tt+st<\/i>). En b\u00f3kstafurinn\u00a0<i>z<\/i>\u00a0var felldur brott \u00far \u00edslensku ritm\u00e1li hausti\u00f0 1973 me\u00f0 augl\u00fdsingu menntam\u00e1lar\u00e1\u00f0uneytisins \u00fear sem sag\u00f0i: \u201eEkki skal rita\u00a0<b>z<\/b>\u00a0fyrir upprunalegt tannhlj\u00f3\u00f0 (<b>d<\/b>,\u00a0<b>\u00f0<\/b>,\u00a0<b>t<\/b>) +\u00a0<b>s<\/b>, \u00fear sem tannhlj\u00f3\u00f0i\u00f0 er falli\u00f0 brott \u00ed e\u00f0lilegum, sk\u00fdrum frambur\u00f0i.\u201c<\/p>\n<p>\u00deessi breyting var\u00f0a\u00f0i eing\u00f6ngu stafsetningu enda \u00e1tti\u00a0<i>z<\/i>\u00a0s\u00e9r enga sto\u00f0 \u00ed frambur\u00f0i \u2013 myndir eins og\u00a0<i>vonazt\u00a0<\/i>og\u00a0<i>m\u00e6tzt\u00a0<\/i>voru bornar fram n\u00e1kv\u00e6mlega eins og\u00a0<i>vonast\u00a0<\/i>og\u00a0<i>m\u00e6st<\/i>. En \u00ed mi\u00f0mynd l\u00fdsingarh\u00e1tta sagna eins og\u00a0<i>kyssa\u00a0<\/i>og\u00a0<i>festa\u00a0<\/i>var aldrei nein\u00a0<i>z<\/i>\u00a0\u2013 \u00feeir voru skrifa\u00f0ir (<i>vi\u00f0 h\u00f6fum<\/i>)\u00a0<i>kysstst\u00a0<\/i>(<i>kysst+st<\/i>) \/\u00a0<i>festst\u00a0<\/i>(<i>fest+st<\/i>). \u00deessu var hins vegar breytt l\u00edka \u00ed s\u00f6mu augl\u00fdsingu \u2013 \u00fear segir: \u201eEf l\u00fdsingarh\u00e1ttur \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0ar \u00ed germynd endar \u00e1\u00a0<b>-st<\/b>\u00a0e\u00f0a\u00a0<b>-sst<\/b>, skal mi\u00f0myndarendingu sleppt, t.d. (hefur)\u00a0<b>leyst\u00a0<\/b>(af\u00a0<b>leysast<\/b>), (hefur)\u00a0<b>l\u00fdst\u00a0<\/b>(af\u00a0<b>l\u00fdsast<\/b>), (hafa)\u00a0<b>kysst\u00a0<\/b>(af\u00a0<b>kyssast<\/b>) o.s.frv.\u201c V\u00e6ntanlega hefur nefndin sem lag\u00f0i breytinguna til tali\u00f0 a\u00f0\u00a0<i>-stst<\/i>\u00a0v\u00e6ri ekki bori\u00f0 fram og hafi einnig \u00ed \u00feessu tilviki vilja\u00f0 f\u00e6ra stafsetninguna \u00ed \u00e1tt til frambur\u00f0ar.<\/p>\n<p>\u00cd <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/malspjall\/permalink\/495501901843887\">umr\u00e6\u00f0u<\/a> um mi\u00f0myndarsetningar eins og (<i>b\u00edllinn hefur<\/i>)\u00a0<i>fest\u00a0<\/i>og (<i>\u00feau hafa<\/i>) <em>kysst<\/em> \u00ed\u00a0 h\u00f3pnum <em>M\u00e1lspjall <\/em>\u00e1 Facebook um daginn kom fram a\u00f0 sumum fannst e\u00f0lilegt a\u00f0 nota myndirnar <i>festst\u00a0<\/i>og\u00a0<i>kysstst<\/i>, og t\u00f6ldu sig gera \u00fea\u00f0. N\u00fa get \u00e9g vitanlega ekki fullyrt neitt um frambur\u00f0 tiltekins f\u00f3lk og hef engan \u00e1huga \u00e1 \u00fev\u00ed a\u00f0 stj\u00f3rna m\u00e1lfari eins e\u00f0a neins. En \u00e9g er samt ekki \u00ed nokkrum vafa um a\u00f0 venjulegur frambur\u00f0ur \u00feessara mynda er\u00a0<i>fest\u00a0<\/i>og\u00a0<i>kysst<\/i>, enda eru klasar eins og\u00a0<i>-stst<\/i>\u00a0eru mj\u00f6g erfi\u00f0ir \u00ed frambur\u00f0i og hlj\u00f3ma oft \u00f3e\u00f0lilega ef f\u00f3lk reynir a\u00f0 bera \u00fe\u00e1 fram. Frambur\u00f0ur eins og\u00a0<i>festst<\/i>\u00a0og\u00a0<i>kysstst\u00a0<\/i>er ofv\u00f6ndun. Hins vegar er l\u00edklegt a\u00f0 \u00fearna ver\u00f0i oft saml\u00f6gun og bori\u00f0 s\u00e9 fram langt s, \u00fe.e. (<i>b\u00edllinn hefur<\/i>)\u00a0<i>fess\u00a0<\/i>og (<i>\u00feau hafa<\/i>)\u00a0<i>kyss<\/i>.<\/p>\n<p>S\u00fa r\u00f6ksemd var nefnd fyrir frambur\u00f0i eins og\u00a0<i>festst\u00a0<\/i>og\u00a0<i>kysstst\u00a0<\/i>a\u00f0 ef seinna\u00a0<i>-st<\/i>\u00a0v\u00e6ri sleppt glata\u00f0ist mi\u00f0myndarmerkingin. En \u00fea\u00f0 er byggt \u00e1 misskilningi. Mj\u00f6g oft falla beygingarmyndir saman og merkingin r\u00e6\u00f0st \u00fe\u00e1 af samhengi fremur en a\u00f0 h\u00fan glatist. Vi\u00f0 getum teki\u00f0 d\u00e6mi af s\u00f6gn eins og\u00a0<i>hitta<\/i>. H\u00fan \u00e6tti a\u00f0 f\u00e1 endinguna\u00a0<i>-ti<\/i>\u00a0\u00ed \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0, en vegna \u00feess a\u00f0 stofninn endar \u00e1\u00a0<i>-tt<\/i>\u00a0kemur \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0arendingin ekki fram, heldur rennur saman vi\u00f0 stofninn \u2013<i>\u00a0hitt+ti<\/i>\u00a0&gt;\u00a0<i>hitti<\/i>. \u00dea\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0ir a\u00f0 \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0in fellur saman vi\u00f0 n\u00fat\u00ed\u00f0ina\u00a0<i>hitt-i\u00a0<\/i>&gt;\u00a0<i>hitti\u00a0<\/i>\u2013\u00a0<i>\u00e9g hitti hana \u00ed g\u00e6r<\/i>\u00a0(\u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0), en\u00a0<i>\u00e9g hitti \u00feig \u00e1 morgun<\/i>\u00a0(n\u00fat\u00ed\u00f0). \u00dea\u00f0 er samt engin \u00e1st\u00e6\u00f0a til a\u00f0 segja a\u00f0 \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0armerkingu vanti \u00ed s\u00f6gnina \u00ed\u00a0<i>\u00e9g hitti hana \u00ed g\u00e6r<\/i>\u00a0\u2013 en vi\u00f0 ver\u00f0um a\u00f0 r\u00e1\u00f0a hana af samhengi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mi\u00f0mynd sagna einkennist af endingunni\u00a0-st\u00a0sem kemur \u00e1 eftir \u00f6\u00f0rum beygingarendingum, \u00fe.e. endingum t\u00ed\u00f0ar, h\u00e1ttar, pers\u00f3nu og t\u00f6lu. Vi\u00f0 segjum\u00a0\u00e9g vona\u00f0i-st\u00a0(til),\u00a0\u00feau vona-st,\u00a0vi\u00f0 vonu\u00f0um-st,\u00a0\u00e9g hef vona-st, o.s.frv. Eins og s\u00e9st \u00e1 s\u00ed\u00f0asta d\u00e6minu, l\u00fdsingarh\u00e6ttinum\u00a0vonast, er \u00fea\u00f0 samt ekki alltaf \u00feannig a\u00f0 mi\u00f0myndarendingin b\u00e6tist vi\u00f0 germyndina \u00f3breytta. L\u00fdsingarh\u00e1ttur \u00fe\u00e1t\u00ed\u00f0ar \u00ed germynd af\u00a0vona\u00a0er (\u00e9g hef)\u00a0vona\u00f0, en \u00ed mi\u00f0myndinni er [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":141,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[158635],"tags":[],"class_list":["post-3617","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-malfar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3617","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/users\/141"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3617"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3617\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3618,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3617\/revisions\/3618"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3617"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3617"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/eirikur\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3617"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}