{"id":1155,"date":"2017-01-07T14:06:29","date_gmt":"2017-01-07T14:06:29","guid":{"rendered":"http:\/\/uni.hi.is\/esmari\/?page_id=1155"},"modified":"2018-01-08T12:14:04","modified_gmt":"2018-01-08T12:14:04","slug":"vi-plotinos-um-salina-og-sjalfid","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/kennsla\/inngangur-ad-frumspeki-hsp416g\/vi-plotinos-um-salina-og-sjalfid\/","title":{"rendered":"VI: Pl\u00f3t\u00ednos um s\u00e1lina og sj\u00e1lfi\u00f0"},"content":{"rendered":"<p>\u00cd \u00feessum s\u00ed\u00f0asta t\u00edma \u00ed fyrsta hluta n\u00e1mskei\u00f0sins lesum vi\u00f0 n\u00fdplatonistann Pl\u00f3t\u00ednos, sem var uppi \u00e1 3. \u00f6ld. Pl\u00f3t\u00ednos er einn af s\u00ed\u00f0ustu st\u00f3ru fornaldarheimspekingunum og kenningar hans eru um margt farnar a\u00f0 n\u00e1lgast kenningar \u00ed n\u00fdaldarheimspeki. Pl\u00f3t\u00ednos er \u00feekktur fyrir a\u00f0 skrifa mj\u00f6g s\u00e9rkennilegan st\u00edl en vi\u00f0 lesturinn \u00e6ttu nemendur a\u00f0 hafa \u00ed huga a\u00f0 Pl\u00f3t\u00ednos var mj\u00f6g vel lesinn og v\u00ed\u00f0lesinn. Texti hann er gegnums\u00fdr\u00f0ur af hugmyndum annarra, sem hann vann \u00far \u00e1 mj\u00f6g frumlegan h\u00e1tt. Verki\u00f0 er ekki var\u00f0veitt eins og Pl\u00f3t\u00ednos skildi vi\u00f0 \u00fea\u00f0 heldur er \u00fea\u00f0 samansafn af verkum, stuttum og l\u00f6ngum, fr\u00e1 \u00fdmsum t\u00edmum sem voru gefin \u00fat eftir dau\u00f0a hans undir titlinum <em>N\u00edundir<\/em>.<\/p>\n<p>Vi\u00f0 lesum 8. kafla \u00far IV. b\u00f3k <em>N\u00edundanna<\/em>, sem upphaflega var sennilega eitt heildst\u00e6tt verk (og ekki kafli \u00ed st\u00e6rra verki). H\u00e9r fjallar Pl\u00f3t\u00ednos, \u00e1 \u00f3venju pers\u00f3nulegum n\u00f3tum, um s\u00e1lina og sj\u00e1lfi\u00f0. Einna merkilegast er a\u00f0 velta fyrir s\u00e9r kenningum hans um hver munurinn \u00e1 s\u00e1l og sj\u00e1lfi er. Eins lesum vi\u00f0 grein Aubry um s\u00e1l og sj\u00e1lf hj\u00e1 Pl\u00f3t\u00ednosi, \u00fear sem h\u00fan greinir lykilhugt\u00f6k og hugmyndir um s\u00e1l, sj\u00e1lf, me\u00f0vitund og skynsemi hj\u00e1 Pl\u00f3t\u00ednosi.<\/p>\n<p>Nemendur \u00e6ttu a\u00f0 rifja upp kenningu Platons \u00ed <em>F\u00e6doni<\/em> um s\u00e1lina.<\/p>\n<p>Meginspurning dagsins er: Hva\u00f0 er a\u00f0 vera ma\u00f0ur sj\u00e1lfur?<\/p>\n<p><strong>Lesefni<\/strong>:<\/p>\n<ul>\n<li>Pl\u00f3t\u00ednos: <em>N\u00edund<\/em> IV, 8 (\u00fe\u00fd\u00f0. Stephen MacKenna, bls. 334-343) (Ugla, texti 6a).<\/li>\n<li>Gwena\u00eblle Aubry \u201eMetaphysics of soul and self in Plotinus\u201c, \u00ed <em>The Routledge Handbook of Neoplatonism<\/em>, ritstj. Pauliina Remes og Svetla Slaveva-Griffin, Routledge 2015, bls. 310-322 (Ugla, texti 6b).<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>\u00cdtarefni<\/strong>:<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/plato.stanford.edu\/entries\/plotinus\/\">Lloyd Gerson, \u201ePlotinus\u201c (Stanford Encyclopedia of Philosophy).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/historyofphilosophy.net\/plotinus-soul\">Peter Adamson, \u201eOn the Horizon: Plotinus on Soul\u201c (History of Philosophy without any gaps).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/plato.stanford.edu\/entries\/ancient-soul\/\">Hendrik Lorenz, \u201eAncient Theories of Soul\u201c (Stanford Encyclopedia of Philosophy).<\/a><\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00cd \u00feessum s\u00ed\u00f0asta t\u00edma \u00ed fyrsta hluta n\u00e1mskei\u00f0sins lesum vi\u00f0 n\u00fdplatonistann Pl\u00f3t\u00ednos, sem var uppi \u00e1 3. \u00f6ld. Pl\u00f3t\u00ednos er einn af s\u00ed\u00f0ustu st\u00f3ru fornaldarheimspekingunum og kenningar hans eru um margt farnar a\u00f0 n\u00e1lgast kenningar \u00ed n\u00fdaldarheimspeki. Pl\u00f3t\u00ednos er \u00feekktur &hellip; <a href=\"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/kennsla\/inngangur-ad-frumspeki-hsp416g\/vi-plotinos-um-salina-og-sjalfid\/\">Halda \u00e1fram a\u00f0 lesa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":414,"featured_media":0,"parent":1140,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1155","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1155","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/users\/414"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1155"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1155\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1496,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1155\/revisions\/1496"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1140"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/esmari\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}