{"id":52,"date":"2011-09-20T14:46:29","date_gmt":"2011-09-20T14:46:29","guid":{"rendered":"http:\/\/uni.hi.is\/larsj\/?page_id=52"},"modified":"2013-11-18T16:40:12","modified_gmt":"2013-11-18T16:40:12","slug":"jultraditioner-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/studenter\/mattraditioner\/jultraditioner-2\/","title":{"rendered":"Jultraditioner"},"content":{"rendered":"<p><strong>JULTRADITIONER I ISLAND OCH SVERIGE<\/strong><\/p>\n<h3>Camilla Tegeb\u00e4ck<\/h3>\n<p>e-post:\u00a0<a href=\"mailto:camilla_tegeback@hotmail.com\">camilla_tegeback@hotmail.com<\/a><\/p>\n<p>Islands universitet, Reykjavik<\/p>\n<p>Ht 2001<\/p>\n<p><strong>Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Introduktion<br \/>\n<\/strong><strong>Syfte<br \/>\nFr\u00e5gest\u00e4llning<br \/>\nTeori<br \/>\nMetod<br \/>\nH\u00f6gtider och ritualer<br \/>\nH\u00f6gtiden jul<br \/>\nAdvent<br \/>\nLucia<br \/>\nGr\u00fdla och J\u00f3lasveinar<br \/>\n\u00deorl\u00e1ksmessa<br \/>\nJulafton<br \/>\nJuldagen och Annandag Jul<br \/>\nDiskussion och slutsats<br \/>\nK\u00e4llf\u00f6rteckning<\/strong><\/p>\n<h1>Introduktion<\/h1>\n<p>H\u00f6gtider och ritualer har i alla tider, och i alla kulturer, alltid varit n\u00e5got betydelsfullt. Gemensamma h\u00f6gtider \u00e4r v\u00e4rdefulla f\u00f6r att f\u00e5 m\u00e4nniskor i samma land, med samma religion eller samma kulturella v\u00e4rderingar, att k\u00e4nna samh\u00f6righet. Men de \u00e4r minst lika viktiga f\u00f6r f\u00f6r att binda personer med totalt \u00e5tskilda tankar och id\u00e9er samman.<\/p>\n<p>Jul \u00e4r, i de kristna l\u00e4nderna, en av \u00e5rets st\u00f6rsta h\u00f6gtider, som firas f\u00f6r att h\u00f6gtidligh\u00e5lla Jesus f\u00f6delse. Idag, 2000 \u00e5r efter denna h\u00e4ndelse, uppm\u00e4rksammar allt f\u00e4rre m\u00e4nniskor det kristna budskapet, men julen har trots allt beh\u00e5llit sin dragningskraft hos de allra flesta.<\/p>\n<h1>Syfte<\/h1>\n<p><strong> <\/strong>I denna uppsats, skriven i kursen\u00a0<em>Icelandic folktales, folk beliefs and folk culture <\/em>(10.10.70-996), vill jag tydligg\u00f6ra ritualerna kring julfirandet i tv\u00e5 relativt sm\u00e5 l\u00e4nder i Europa. Jag ska h\u00e4r reda ut begreppen som figurerar kring jul, f\u00f6rklara vad det \u00e4r som skiljer svensk och isl\u00e4ndsk jul \u00e5t och ber\u00e4tta om traditionerna som finns kring denna h\u00f6gtid.<\/p>\n<h1>Fr\u00e5gest\u00e4llning<\/h1>\n<p><strong> <\/strong>Vilka traditioner finns kring jul? Vilka likheter och olikheter finns det i det svenska och isl\u00e4ndska julfirandet?<\/p>\n<h1>Teori<\/h1>\n<p><strong> <\/strong>Jag tror att julen i Sverige och Island ter sig relativt lika, i alla fall vid en f\u00f6rsta anblick. Traditioner och ritualer verkar vara av liknande karakt\u00e4r och firandet sker till st\u00f6rsta del p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Ljuset, som kommer med julen, \u00e4r ett v\u00e4lkommet inslag i vinterns dystra m\u00f6rker. Jag tror d\u00e4rf\u00f6r att julen betyder oerh\u00f6rt mycket i s\u00e5v\u00e4l Sverige som p\u00e5 Island, p\u00e5 grund av att dessa b\u00e5da l\u00e4nder \u00e4r bel\u00e4gna i de norra, m\u00f6rka och kalla delarna av Europa.<\/p>\n<h1>Metod<\/h1>\n<p><strong> <\/strong>F\u00f6r att f\u00e5 svar p\u00e5 mina fr\u00e5gor, samt st\u00e4rka eller motbevisa mina teorier, har jag l\u00e4st litteratur om julen och andra h\u00f6gtider. Jag har \u00e4ven funnit information p\u00e5 Internet, samt anv\u00e4nt mina egna erfarenheter kring svenskt julfirande.<\/p>\n<p>Jag begr\u00e4nsade min unders\u00f6kning till att enbart ber\u00f6ra julfirandet i Sverige och Island. Detta val gjordes d\u00e5 jag sj\u00e4lv kommer och (till vardags) bor i Sverige, och anser mig ha relativt stor kunskap om julfirandet d\u00e4r. Jag har \u00e4ven begr\u00e4nsat arbetet till att mestadels ber\u00f6ra dagarna f\u00f6re jul. Detta \u00e4r ett val gjort p\u00e5 grund av platsbrist.<\/p>\n<h1>H\u00f6gtider och ritualer<\/h1>\n<p>F\u00f6r att beskriva h\u00f6gtiden jul och de ritualer som f\u00f6rekommer i samband med julen, ska dessa termer f\u00f6rst definieras. Enligt\u00a0<em>Svenska Akademins Ordbok<\/em> (SAOB) \u00e4r en h\u00f6gtid en \u201dreligi\u00f6s fest till firande [av n\u00e5gon eller n\u00e5got] s\u00e4rsk[ilt] om (den tid som upptages av) var s\u00e4rskild av de \u00e5rligen \u00e5terkommande kristna (l. judiska) religi\u00f6sa \u00e5minnelsefesterna, helg.\u201d\u00a0[1] En ritual \u00e4r enligt samma ordbok en \u201dstadgad [\u2026] h\u00e4vdvunnen ordning f\u00f6r f\u00f6r r\u00e4ttning [,] h\u00f6gtidsfirande inom viss religion [,] kyrka [eller] kyrkoriktning\u201d.<\/p>\n<p>Varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 s\u00e5 viktigt f\u00f6r oss m\u00e4nniskor att h\u00f6gtidligh\u00e5lla vissa h\u00e4ndelser och varf\u00f6r har vi ett behov av ritualer? Rent generellt kan det v\u00e4l s\u00e4gas att h\u00f6gtider g\u00f6r \u00e5ret mer \u00f6versk\u00e5dligt och mindre l\u00e5ngt. Vi beh\u00f6ver h\u00f6gtider f\u00f6r att l\u00e4ttare ta vara p\u00e5, och gl\u00e4djas \u00f6ver, \u00e5rets skiftningar. Utan dessa stunder av firande, skulle \u00e5ret te sig som en enda l\u00e5ng och gr\u00e5 period utan n\u00e5gra h\u00f6jdpunkter att se fram emot. Bengt af Klintberg menar att ritualer \u00e4r ett \u201dsymboliskt spr\u00e5k\u201d, som g\u00f6r det l\u00e4ttare att uttrycka vissa starka\u00a0 k\u00e4nslor, s\u00e5som gl\u00e4dje och sorg, samt k\u00e4nslan av samh\u00f6righet. Han menar \u00e4ven att ritualer hj\u00e4lper oss m\u00e4nniskor att skapa ett m\u00f6nster i v\u00e5r tillvaro, och att de omvandlar \u201dkaos till ordning\u201d.[2]<\/p>\n<p>Men ritualer kan \u00e4ven vara n\u00e5got negativt, och ist\u00e4llet omvandla tillvaron till kaos. Som fr\u00e4mling i ett land kan h\u00f6gtider och tillh\u00f6rande ritualer tyckas obegripliga, och ist\u00e4llet f\u00f6r samh\u00f6righet k\u00e4nns enbart utanf\u00f6rskap. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att s\u00e4tta sig in i en annan kulturs seder och bruk, att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vissa h\u00f6gtider firas och traditionerna kring dessa.<\/p>\n<h1>H\u00f6gtiden jul<\/h1>\n<p>Julen tillh\u00f6r de s\u00e5 kallade kalendariska riterna, vilka \u00e4r kollektiva och upprepas p\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e5r efter \u00e5r.[3] Den viktigaste funktionen f\u00f6r dessa riter \u00e4r att dela in naturens \u00e5r i ett antal tidsperioder, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa en bra rytm mellan arbete och vila.<\/p>\n<p>Midvinterblotet, som var en f\u00f6rhistorisk midvinterfest i Norden, firades under den tid som var mellan det gamla och nya sol\u00e5ret. Detta var en gl\u00e4djens fest, d\u00e4r man \u00e5t, drack och offrade husdjur, och troligen \u00e4ven m\u00e4nniskor, f\u00f6r att f\u00e5 goda sk\u00f6rdar n\u00e4stkommande \u00e5r.[4] N\u00e4r den kristna julen kom upp till Norden, fanns denna hedniska fest att knyta an till. Gamla seder gavs ny inneb\u00f6rd och integrerades i den kristna h\u00f6gtiden.[5] D\u00e4r vikingarna sk\u00e5lat f\u00f6r Oden, Tor och Balder, sk\u00e5lade ist\u00e4llet deras kristna \u00e4ttlingar f\u00f6r Kristi, jungfru Maria eller helgonens \u00e4ra.<\/p>\n<p>Men n\u00e4r det till vardags pratas om jul, t\u00e4nker f\u00f6rmodligen gemene man p\u00e5 julklappar, julmat och jultomten. Julen \u00e4r dock s\u00e5 mycket mer \u00e4n s\u00e5, och inleds redan f\u00f6rsta advent.<\/p>\n<h2>Advent<\/h2>\n<p>Advent \u00e4r de fyra veckorna n\u00e4rmast det som brukar kallas den \u201degentliga\u201d julen, och inleds den f\u00f6rsta s\u00f6ndagen i december. Infaller julafton tidigare \u00e4n den fj\u00e4rde s\u00f6ndagen i december, firas ist\u00e4llet f\u00f6rsta advent i slutet av november.<\/p>\n<p>Advent \u00e4r en f\u00f6rkortning av det latinska Adventus Domini, vilket betyder Herrens ankomst. Dessa fyra veckor \u00e4r ofta refererade till v\u00e4ntans tider, och d\u00e5 speciellt v\u00e4ntan p\u00e5 Herren. Idag \u00e4r det dock f\u00f6rmodligen mer vanligt att se de fyra s\u00f6ndagarna i advent som en nedr\u00e4kning inf\u00f6r julfirandet.<\/p>\n<p>Som en hj\u00e4lp f\u00f6r denna nedr\u00e4kning har man, s\u00e5v\u00e4l i Sverige som p\u00e5 Island, adventsljusstakar och adventskalendrar. De adventskalendrar som finns, \u00e4r av olika karakt\u00e4r och utseende. Det kan vara 24 luckor med choklad bakom eller 24 sm\u00e5 paket, som \u00f6ppnas ett f\u00f6r ett fram till julafton.Yule in Iceland menar att adventskalendern \u00e4r en \u201drelativt ny\u201d f\u00f6reteelse p\u00e5 Island.[6] Detta \u00e4r ju en ganska vag uppgift, och dessv\u00e4rre finns det \u00e4ven knapph\u00e4ndigt med uppgifter kring kalenderns livsl\u00e4ngd i Sverige. En bekant i 40-\u00e5rs\u00e5ldern p\u00e5visar dock att han hade kalender n\u00e4r han var barn, s\u00e5 ett halvt sekel har \u00e5tminstonde denna sed funnits i de svenska hemmen. Ljusstakar best\u00e5ende av fyra ljus, ett f\u00f6r varje s\u00f6ndag i advent, visar ocks\u00e5 att veckorna g\u00e5r mot jul.<\/p>\n<p>I Sverige blev det fr\u00e5n 1800-talets b\u00f6rjan \u00e4ven popul\u00e4rt att smycka hem och kyrkor med ljusstakar best\u00e5ende av sju ljus. Traditionen kom ursprungligen fr\u00e5n Tyskland, och de sju ljusen representerade f\u00f6rutom de fyra s\u00f6ndagarna i advent, \u00e4ven de tre s\u00f6ndagar som leder till Tjugonde Knut, den 13 januari. Idag \u00e4r dessa ljusstakar f\u00f6r det mesta elektriska, och st\u00e5r oftast t\u00e4nda fr\u00e5n f\u00f6rsta advent till julpyntet plockas ned. Isl\u00e4ndare har, enligt Jolahusi\u00f0, numera ocks\u00e5 v\u00e4lkomnat denna sed, och i praktiskt taget varje isl\u00e4ndskt hem lyser nu en adventsljusstake.[7]<\/p>\n<h2>Lucia<\/h2>\n<p>Luciafirandet \u00e4r en helt och h\u00e5llet svensk uppfinning, och Lucia \u00e4r det enda helgon som firas i det protestantiska Sverige. Vera Forsberg kan ber\u00e4tta om tre legender som ber\u00f6r Lucia, men hon menar att det kan finnas flera. Den \u00e4ldsta legenden ber\u00e4ttar om en vacker och \u00e4del jungfru fr\u00e5n Syrakusa, Sicilien. Som tack till Gud f\u00f6r att han gjort s\u00e5 att Lucias mor tillfrisknat efter en sv\u00e5r sjukdom, sk\u00e4nkte hon pengar till de kristna, som p\u00e5 denna tid var fattiga och f\u00f6rf\u00f6ljda av romarna. P\u00e5 grund av detta anm\u00e4ldes hon som kristen till den romerska prefekten. Han ville l\u00e5ta flytta Lucia till ett s\u00e5 kallat sk\u00f6kohus, horhus, men det gick inte att flytta henne, och inte heller skada henne med varken vatten, eld eller vilda djur. Ist\u00e4llet l\u00e4t romarna avr\u00e4tta henne med sv\u00e4rd, vilket var ett humant d\u00f6dss\u00e4tt som s\u00e4llan unnades de kristna.<\/p>\n<p>Den legend som \u00e4r vanligast, och som ber\u00e4ttas oftast, \u00e4r den som beskriver Lucia som en ung, kristen jungfru, med ovanligt vackra \u00f6gon. En hednisk prins blev k\u00e4r i henne, och f\u00f6r att f\u00e5 honom att bli kristen offrade Lucia sina \u00f6gon till Gud. Prinsen blev efter detta kristen, och Gud gav ett par nya \u00f6gon till Lucia. Inom katolicismen blev Lucia helgon, och anses vara \u00f6gonens beskydarinna.<\/p>\n<p>Den tredje legenden ser Lucia som en kristen och modig kvinna, som hj\u00e4lpte sina f\u00f6rf\u00f6ljda, kristna v\u00e4nner att f\u00e5 mat. Dessa levde i g\u00e5ngar under jorden, och f\u00f6r att kunna ha b\u00e5da h\u00e4nderna fria n\u00e4r hon befann sig i de m\u00f6rka g\u00e5ngarna, satte Lucia ljus i h\u00e5ret. Legenden ber\u00e4ttar slutligen att Lucia arresterades och d\u00f6mdes till d\u00f6den.[8]<\/p>\n<p>Vilken legend som \u00e4n g\u00e4ller, firas Lucia \u00e4n idag av den romersk-katolska kyrkan den 13 december. Firandet av Lucia ter sig dock v\u00e4ldigt olika i Sverige och Italien. Det italienska helgonet har i stort sett enbart namnet gemensamt med firandet i Sverige. Att Lucia kn\u00f6ts till den 13 december i Norden \u00e4r inte underligt, d\u00e5 hennes ljus passade in v\u00e4l p\u00e5, vad man trodde, \u00e5rets m\u00f6rkaste och kortaste dag. Lucia betyder just ljus p\u00e5 latin och hela luciafirandet \u00e4r en stor ljusfest.<\/p>\n<p>Hur kom d\u00e5 Lucia-legenden till Norden, och n\u00e4r? Vera Forsberg menar att tidpunkten \u00e4r os\u00e4ker, medan andra k\u00e4llor menar att firandet kom till Sverige, fr\u00e5n Tyskland, n\u00e5gon g\u00e5ng runt 1700-talet.[9] D\u00e4r var hon en ers\u00e4ttning f\u00f6r det katolska helgonet S:t Nikolaus, och kom med presenter till barnen vid jul.[10] N\u00e4r Lucia f\u00f6rst kom till Norden blev hon, p\u00e5 grund av vad man tidigare trott, ibland tagen f\u00f6r ett troll ist\u00e4llet f\u00f6r ett helgon. Det sades, ber\u00e4ttar Forsberg, att Lucia var de underjordiskas stammoder som kunde r\u00f6va bort barnen.[11]<\/p>\n<p>Fram till 1753 var 13 december n\u00e4mligen datumet f\u00f6r vintersolst\u00e5ndet, och i Sverige trodde man, som sagt, att detta var \u00e5rets l\u00e4ngsta natt. Forsberg ber\u00e4ttar att allt trolltyg d\u00e5 var i farten. Det var s\u00e4rskilt riskabelt att handskas med vatten, och kvarnarna skulle st\u00e5 stilla denna natt. Det var n\u00e4mligen risk f\u00f6r att N\u00e4cken skulle bryta s\u00f6nder vattenhjulet om man trotsade mot detta. Det var \u00e4ven viktigt att ge djuren extra god utfordring och mycket mat, eftersom natten var s\u00e5 l\u00e5ng. Om djuren var hungriga, var risken stor att de skulle lockas bort av troll.[12]<\/p>\n<p>S\u00e5 sm\u00e5ningom blev Lucia ist\u00e4llet den ljusbringare som vi \u00e4r vana vid, som kommer med bud om julen. Den f\u00f6rsta svenska ljusdrottningen s\u00e4gs ha \u201dlussat\u201d p\u00e5 ett slott i Skara, V\u00e4sterg\u00f6tland 1763.[13] Seden spred sig l\u00e5ngsamt \u00f6ver landet i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n<p>P\u00e5 Island, och i de \u00f6vriga nordiska l\u00e4nderna, har inte Lucia haft n\u00e5gon st\u00f6rre genomslagskraft. \u00c1rni Bj\u00f6rnsson ber\u00e4ttar att s\u00e5v\u00e4l bilder som historier p\u00e5 Lucia existerat i f\u00f6r-reformistiska tider, men att lussebruden f\u00f6rmodligen \u00f6verskuggades av S:t Magnus. Denne var Earl of Orkney, och firades p\u00e5 samma dag fr\u00e5n 1100-talets b\u00f6rjan.[14] En isl\u00e4ndsk-svensk f\u00f6rening ska ha introducerat ett firande liknande den svenska under 1930-talet, och sedan 1970-talet ska, enligt \u00c1rni Bj\u00f6rnsson, luciafirandet vara ett viktigt inslag i isl\u00e4ndska skolor och kyrkor.<\/p>\n<h2>Gr\u00fdla och J\u00f3lasveinar<\/h2>\n<p>Island har dock en annan tradition, som inte g\u00e5r att finna n\u00e5gon annanstans. Denna tradition p\u00e5g\u00e5r i 26 dagar, och b\u00f6rjar dagen f\u00f6re svenskarna f\u00f6rbereder sig till sitt luciafirande.<\/p>\n<p>P\u00e5 morgonen den 12 december b\u00f6rjar n\u00e4mligen Jolasveinarnir, Julem\u00e4nnen, att anl\u00e4nda fr\u00e5n bergen. De kommer en efter en, varje dag fram till den 24 december. I skor, som barn placerat i sitt f\u00f6nster, l\u00e4gger Julem\u00e4nnen en liten g\u00e5va. Har inte barnen uppf\u00f6rt sig ordentligt, f\u00e5r de ist\u00e4llet en r\u00e5 potatis eller en bit kol i skon.[15] D\u00e4refter l\u00e4mnar de staden i samma ordning, \u00e4nda fram till den tolfte kv\u00e4llen efter jul, den 6 januari.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n b\u00f6rjan var julem\u00e4nen talrika. National Museum of Iceland ber\u00e4ttar att antalet julem\u00e4n varierade fr\u00e5n en region p\u00e5 Island till en annan, liksom deras namn.<\/p>\n<p>Antalet tretton n\u00e4mndes f\u00f6rsta g\u00e5ngen i en 1700-talsdikt om Gr\u00fdla (Julem\u00e4nnens mamma), och deras namn s\u00e5gs f\u00f6rst i tryck i J\u00f3n \u00c1rnassons folkloresamling fr\u00e5n 1862.[16] Denna k\u00e4lla menar att det finns runt 60 olika namn p\u00e5 Julem\u00e4nnen, medan Yule in Iceland menar att det finns minst 70.[17]<\/p>\n<p>Ingen vet exakt hur julm\u00e4nnen kom till, eller vad de kommer ifr\u00e5n. Jolahusi\u00f0\u00a0menar att de alltid har varit en del av den isl\u00e4ndska traditionen, och att de fr\u00e5n b\u00f6rjan var hemska och farliga tjuvar som skr\u00e4mde barnen. Deras rykte var till och med s\u00e5 d\u00e5ligt att danskarna, som styrde Island p\u00e5 den tiden,\u00a0 \u00e5r 1746 instiftade en lag f\u00f6r att stoppa Julem\u00e4nnen fr\u00e5n att skr\u00e4mma barn. Lagen menade att \u201dden enfaldiga tradition, som har firats h\u00e4r och d\u00e4r i landet, som inneb\u00e4r att skr\u00e4mma barn med julem\u00e4n och sp\u00f6ken, ska avskaffas\u201d [min egen \u00f6vers\u00e4ttning].[18] Likv\u00e4l levde historierna om Julem\u00e4nnen kvar hos m\u00e4nniskorna, precis som de s\u00e4kerligen gjort \u00e4nda sedan bos\u00e4ttningens dagar.<\/p>\n<p>Runt 1930 b\u00f6rjade dock en ny tradition kring Julem\u00e4nnen att komma. Isl\u00e4ndska sj\u00f6m\u00e4n som seglade till l\u00e4nderna runt Nordsj\u00f6n f\u00f6rde med sig traditioner och ber\u00e4ttelser om S:t Nicholas, och dessa blandades och sm\u00e4lte samman med de gamla isl\u00e4ndska sagorna. I mitten av 1900-talet hade Julem\u00e4nnen blivit s\u00e5 v\u00e4nliga och sn\u00e4lla att de l\u00e4mnade g\u00e5vor i barnens skor, och sedan 1970-talet \u00e4r denna sed fullkomligt etablerad p\u00e5 Island.[19] Trots deras numer lite v\u00e4nligare image, \u00e4r m\u00e4nnen fortfarande busiga och hittar p\u00e5 m\u00e5nga spratt, dock utan att skr\u00e4mma barnen. Isl\u00e4nningarna p\u00e5pekar dock att Julem\u00e4nnen absolut inte har n\u00e5got att g\u00f6ra med den internationella jultomten (Santa Claus\/S:t Nicholaus), utan \u00e4r noga med att po\u00e4ngtera deras troll-lika ursprung. Vissa k\u00e4llor[20] menar att julm\u00e4nnen har anammat jultomtens r\u00f6da utstyrsel med den klassiska r\u00f6da luvan, medan andra[21]h\u00e4vdar att de har beh\u00e5llt sina kl\u00e4der av f\u00e5rskinn och ull, f\u00f6r deras moder Gr\u00fdla skulle aldrig acceptera jultomtens r\u00f6da, moderna dr\u00e4kt.<\/p>\n<p>Gr\u00fdla beskrivs n\u00e4mligen av Margr\u00e9t Bj\u00f6rg\u00falfsdott\u00edr, som \u201ddet mest skr\u00e4ckinjagande monster av dem alla\u201d [min \u00f6vers\u00e4ttning].[22] Hon omn\u00e4mndes i skrifter, enligt samma k\u00e4lla, f\u00f6rst\u00a0 p\u00e5 1200-talet, och d\u00e5 som en skapelse med femton svansar. 300 \u00e5r senare, p\u00e5 1500-talet, hade hon fortfarande femton svansar, men d\u00e5 \u00e4ven 100 s\u00e4ckar p\u00e5 var och en, med tjugo barn i varje. De flesta ber\u00e4ttelser om Gr\u00fdla ber\u00e4ttades f\u00f6r att skr\u00e4mma barn, och det sades att hennes favoritmat var en gryta gjord p\u00e5 olydiga ungar.<\/p>\n<p>Hon kopplades samman med julen f\u00f6rst p\u00e5 1600-talet, och vid den tidpunkten hade hon \u00e4ven blivit mor till Julem\u00e4nnen. De gamla sagorna ber\u00e4ttar att Gr\u00fdla var gift tre g\u00e5nger.[23] Samtliga tre makar, Gustur, Boli och Leppal\u00fadi, var t\u00e4mligen f\u00f6rtryckta av den dominerande Gr\u00fdla, men Leppal\u00fadi har dock klarat av att leva tillsammans med henne, och ses som fadern till Julem\u00e4nnen.<\/p>\n<p>Precis som Julem\u00e4nnen, s\u00e5 har Gr\u00fdlas image \u00e4ndrats \u00f6ver \u00e5ren. Margr\u00e9t Bj\u00f6rg\u00falfsdott\u00edr ber\u00e4ttar att det f\u00f6rr s\u00e5 hemska trollet, idag har omvandlats till en \u201dvresig, gammal, grotesk kvinna\u201d [min \u00f6vers\u00e4ttning].[24] De \u00e4rofyllda dagar d\u00e5 barn skakade av r\u00e4dsla enbart av att h\u00f6ra Gr\u00fdlas namn n\u00e4mnas, \u00e4r numera l\u00e5ngt borta. Ist\u00e4llet tar hon hand om sin late make Leppal\u00fadi, och f\u00f6rs\u00f6ker att uppfostra de st\u00e4ndigt unga Julem\u00e4nnen.<\/p>\n<p>N\u00e4mnas b\u00f6r \u00e4ven trollfamiljens husdjur \u2013 Julekatten, ock\u00e5 den omn\u00e4mnd som det allra hemskaste av julens monster. Denna gigantiska, f\u00f6rvuxna, elaka och glupska svarta katt r\u00f6var bort barn som inte f\u00e5r nya kl\u00e4der till julen. Atlantica s\u00e4ger att isl\u00e4ndska f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4n idag ser till att deras barn f\u00e5r \u00e5tminstonde ett par sockar till julen, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att Julekatten inte kommer och tar dem.[25]<\/p>\n<h2>\u00deorl\u00e1ksmessa<\/h2>\n<p>F\u00f6r att hedra minnet av\u00a0\u00deorl\u00e1kur \u00de\u00f3rhallssons\u00a0d\u00f6dsdag den 23 december 1193, firas\u00a0\u00deorl\u00e1ksmessa\u00a0p\u00e5 Island\u00a0denna dag.<\/p>\n<p>\u00deorl\u00e1kur \u00de\u00f3rhallsson var biskop i Sk\u00e1lholt under 1100-talet, och reformerade under denna tid biskops\u00e4mbetet. Han var bland annat en stark f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r pr\u00e4sterlig disciplin och liv i celibat.[26] Fem \u00e5r efter sin d\u00f6d, utn\u00e4mndes han vid Islands parlament Al\u00deingi, till helgon, efter det kunde bevisas att han hade utf\u00f6rt mirakel.\u00a0\u00deorl\u00e1kur\u00a0\u00e4r dock ett helgon som aldrig riktigt uppn\u00e5tt internationellt eller p\u00e5vligt erk\u00e4nnande, \u00e4ven om han, av p\u00e5ve Johannes Paulus II, sent om sider f\u00f6rklarades som Islands skyddshelgon 1985.[27]<\/p>\n<p>Julf\u00f6rberedelserna har alltid varit hektiska denna dag f\u00f6re julafton. St\u00e4dning, tv\u00e4ttning, ljusst\u00f6pning och matlagning har varit huvudsyssels\u00e4ttningarna. Det har d\u00e4rf\u00f6r inte funnits tid f\u00f6r att laga n\u00e5gon avancerad matr\u00e4tt, som tar l\u00e5ng tid och kr\u00e4ver mycket energi. F\u00f6rr var f\u00e4rsk fisk en vanlig r\u00e4tt p\u00e5\u00a0\u00deorl\u00e1ksmessa, vilket berodde p\u00e5 den katolska fastan. Den 23 december \u00e4r sista dagen f\u00f6r fastan, och d\u00e5 kunde m\u00e4nniskorna inte \u00e4ta k\u00f6tt. \u00c4ven efter det att Island konverterat till Lutheranism var fisk matr\u00e4tten f\u00f6r dagen, i och med att maten var tvungen att var l\u00e4ttlagad. Man hade inte tid att st\u00e5 vid spisen i flera timmar. Idag \u00e4r det dock en annan fisk, n\u00e4mligen inlagd rocka [eng: cured skate] som mest symboliserar \u00deorl\u00e1ksmessan.[28]<\/p>\n<p>Den b\u00e4sta tiden f\u00f6r att f\u00e5nga rocka \u00e4r p\u00e5 senare delen av h\u00f6sten, och sedan ska fisken h\u00e4nga en tid. Gravnings-, f\u00f6rruttnelse- och inl\u00e4ggningsprocessen tar sin tid, och fisken blir d\u00e4rf\u00f6r f\u00e4rdig i lagom tid till\u00deorl\u00e1ksmessa. Rocka har en skarp lukt av ammoniak, tack vare f\u00f6rruttnelsen. Varf\u00f6r man v\u00e4ljer att g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r med fisken, beror p\u00e5 att f\u00e4rsk rocka, liksom haj, best\u00e5r till stor del av kemikalier som kan vara farliga d\u00e5 fisken \u00e4r f\u00e4rsk.[29]<\/p>\n<p>Traditionen att \u00e4ta denna speciella, karakt\u00e4ristiska och v\u00e4ldigt doftande matr\u00e4tt kommer ursprunglingen fr\u00e5n de v\u00e4stra delarna av Island (the West Fjords). Seden har sakteliga spridit sig \u00f6ver hela landet, och idag serverar m\u00e5nga restauranger rocka p\u00e5\u00a0\u00deorl\u00e1ksmessa.<\/p>\n<p>Denna dag\u00a0n\u00e5r \u00e4ven julhandeln sin kulmen och aff\u00e4rerna, \u00e5tminstonde i Reykjavik, h\u00e5ller \u00f6ppet till midnatt. P\u00e5 kv\u00e4llen tr\u00e4ffas i stort sett \u201dalla\u201d inv\u00e5nare nere p\u00e5 stan, julshoppar och dricker gl\u00f6gg. Detta fenomen har jag inte h\u00f6rt existerar i n\u00e5gon stad i Sverige, men det finns d\u00e4remot en liknande sed, som infaller redan den f\u00f6rsta advent. P\u00e5 denna s\u00e5 kallade \u201dskylts\u00f6ndag\u201d fylls st\u00e4derna med folk, som dricker gl\u00f6gg och handlar i aff\u00e4rernas utst\u00e4llda marknadsst\u00e5nd.<\/p>\n<h2>Julafton<\/h2>\n<p>S\u00e5 visar d\u00e5 julkalenderns lucka \u00e4ntligen p\u00e5 siffran 24. Julafton \u00e4r h\u00e4r! Barn och vuxna g\u00e5r f\u00f6rv\u00e4ntansfulla omkring och v\u00e4ntar p\u00e5 vad som kommer att h\u00e4nda, eller skyndar och hastar f\u00f6r att bli klara med allt i tid.<\/p>\n<p>Som tidigare n\u00e4mnts \u00e4r julen ursprungligen en midvinterm\u00e4ssa, d\u00e5 man offrade djur och m\u00e4nniskor. Det var, enligt \u00c1rni Bj\u00f6rnsson, s\u00e4kerligen psykologiskt n\u00f6dv\u00e4ndigt att fira n\u00e4r det var som m\u00f6rkast i Norden. Dels var det viktigt att bem\u00e4stra de onda andar som kunde g\u00f6mma sig i m\u00f6rkret och dels f\u00f6r att fira jordens fertilitet.[30]<\/p>\n<p>Julen verkar ha varit speciellt en fest f\u00f6r att festa och dricka, antingen hemma eller hos v\u00e4nner. Det finns ett flertal referenser till julen i de isl\u00e4ndska sagorna, men det beskrivs v\u00e4ldigt sparsamt hur den firades. I en vers fr\u00e5n 800-talet kan man dock l\u00e4sa om hur man \u201ddricker julen\u201d, och det finns d\u00e4refter ett flertal referenser till denna h\u00e4ndelse. Denna sammans\u00e4ttning har tolkats som om man utbringade sk\u00e5lar f\u00f6r det kommande \u00e5ret och \u00f6nskade att det skulle bli fredligt och b\u00f6rdigt.[31] Yule in Iceland skriver att i\u00a0<em>Egils saga<\/em> \u201dSkallagr\u00edmssonar\u201d beskrivs en julfest detaljerat, och i\u00a0<em>Grettirs saga<\/em> dricker tv\u00e5 b\u00f6nder fr\u00e5n Norge jul tillsammans.[32]<\/p>\n<p>Det finns inga k\u00e4llor som bevisar att jul var en religi\u00f6s h\u00e4ndelse. Vid kristendomens inf\u00f6rsel i de nordiska l\u00e4nderna, runt \u00e5r 1000, blev den nordiska julen dock sammankopplad med Kristi f\u00f6delse, som av kyrkan var fastst\u00e4lld till den 25 december.<\/p>\n<p>Hur firas d\u00e5 julafton i dagens Sverige respektive Island? Flertalet k\u00e4llor menar att julen p\u00e5 Island b\u00f6rjar klockan 18.00, d\u00e5 isl\u00e4nningarna antingen g\u00e5r p\u00e5 gudstj\u00e4nst i kyrkan eller lyssnar p\u00e5 gudtj\u00e4nst p\u00e5 radion. Anna Margr\u00e9t Bj\u00f6rnsson beskriver st\u00e4mningen vid denna tidpunkt s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p>\u201dDet \u00e4r julafton i Reykjavik. Klockan \u00e4r sex, kyrkklockorna kl\u00e4mtar och en h\u00f6gtidlig tystnad ligger \u00f6ver staden. Lukten av ripa som steks i ugnen blandas med doften av apelsinskal och barrtr\u00e4d, och m\u00e4nniskor uppkl\u00e4dda i sina finaste kl\u00e4der lyssnar p\u00e5 gudstj\u00e4nsten p\u00e5 radion. Vad som g\u00f6r julen p\u00e5 Island s\u00e5 speciell \u00e4r att du vet att alla g\u00f6r samma sak.\u201d [min egen \u00f6vers\u00e4ttning]\u00a0[33]<\/p>\n<p>Riktigt s\u00e5 \u00e4r det inte i Sverige. P\u00e5 den tiden tecknade serier var nya och inte s\u00e5 vanliga, samlades de flesta m\u00e4nniskor runt TV:n f\u00f6r att titta p\u00e5 \u201dKalle Ankas Jul\u201d klockan 15.00. F\u00f6r min generation (70-talsgenerationen) var detta julens stora h\u00e4ndelse - efter julklapparna -, och stora som sm\u00e5 l\u00e4t sig roas av Kalle Anka och hans v\u00e4nner. \u00c4n idag visas programmet, men dagens generation \u00e4r mer vana vid teckande serier, och nyhetsv\u00e4rdet \u00e4r inte l\u00e4ngre s\u00e5 stort. Alla samlas inte l\u00e4ngre runt TV:n klockan 15.00.<\/p>\n<p>Mat har i alla tider varit, och \u00e4r fortfarande, ett viktigt inslag p\u00e5 julen. I Sverige \u00e4ts risgrynsgr\u00f6t, lutfisk, dopp i grytan och julskinka. Det ber\u00e4ttas att man f\u00f6rr inte dukade av julbordet efter middagen, utan l\u00e4t maten st\u00e5 kvar hela helgen. Detta var f\u00f6r att alla g\u00e4ster, \u00e4ven de fattiga i bygden, skulle f\u00e5 smaka av maten. Man gick ocks\u00e5 ut till de \u00e4ldre och fattiga runt om i byn och bj\u00f6d p\u00e5 mat.[34] Detta lever kvar i dagens s\u00e5 kallade alternativa jular, som firas i flera st\u00e4der i Sverige. H\u00e4r jobbar frivilliga med att laga mat att bjuda ensamma eller s\u00e4mre bemedlade p\u00e5.<\/p>\n<p>P\u00e5 Island \u00e4ter man traditionellt ripa, \u201dhangikj\u00f6t\u201d (r\u00f6kt lamm), \u201dlaufabraud\u201d och rispudding med mandel. Ripa var fr\u00e5n b\u00f6rjan mat f\u00f6r de fattigare familjerna, som inte hade r\u00e5d att slakta lamm. Det var en vild f\u00e5gel och l\u00e4tt att f\u00e5nga. Med \u00e5ren har dock ripa blivit en exklusiv matr\u00e4tt. Traditionen att baka laufabraud, kommer ursprungligen fr\u00e5n norra Island. Laufabraud \u00e4r gjort av v\u00e4ldigt tunn deg, som sk\u00e4rs till m\u00f6nster och friteras.[35]<\/p>\n<p>S\u00e5v\u00e4l i Sverige som p\u00e5 Island \u00e4r julklapparna ett viktigt inslag p\u00e5 julafton. Klara Bohman f\u00f6rklarar att julklappen h\u00e4rstammar fr\u00e5n de g\u00e5vor som m\u00e4nniskorna gav till varandra p\u00e5 ny\u00e5r redan under antiken. Namnet julklapp kommer fr\u00e5n det s\u00e4tt som man delade ut g\u00e5vorna f\u00f6rr: man sm\u00f6g fram och knackade, klappade, p\u00e5 d\u00f6rren och sl\u00e4ngde sedan in presenten och sprang d\u00e4rifr\u00e5n. Klappen bestod ofta av n\u00e5gon enklare sak, s\u00e5som ett vedtr\u00e4, en grisfot eller en halmfigur. P\u00e5 denna satt en elak eller sk\u00e4mtsam vers.[36] P\u00e5 1700-talet blev det vanligt bland mer f\u00f6rm\u00f6gna familjer i Sverige att dela ut julklappar som liknar dagens. Inte f\u00f6rr\u00e4n en bit in p\u00e5 1900-talet blev det \u00e4ven vanligt bland familjerna p\u00e5 landet. D\u00e5 var det julbocken som kom med julklapparna, inte jultomten.<\/p>\n<p>\u00c4ven p\u00e5 Island \u00e4r julklappar en \u00e4ldre f\u00f6reteelse, men de har endast funnits runt 100 \u00e5r i den form vi idag k\u00e4nner till dem. Redan under sagatiden gav h\u00f6vdingarna g\u00e5vor till sina g\u00e4ster vid julen. Dessa var ofta av praktisk karakt\u00e4r. \u00c5rhundranden tillbaka gav arbetsgivarna p\u00e5 g\u00e5rdarna sina anst\u00e4llda ett kl\u00e4desplagg och ett par \u201dj\u00f3lask\u00f3r\u201d vid julen, som bevis p\u00e5 att de hade jobbat bra.[37] Varje barn p\u00e5 Island ska idag f\u00e5 \u00e5tmistonde ett paket inneh\u00e5llandes kl\u00e4der, f\u00f6r att undvika Julekatten, vilket tidigare n\u00e4mnts. \u00c4ven b\u00f6cker \u00e4r tradition att ge i julklapp.<\/p>\n<h2>Juldagen och Annandag Jul<\/h2>\n<p>Dagarna efter jul \u00e4gnas ofta \u00e5t familj och v\u00e4nner, och \u00e4r stillsamma och lugna dagar. I Sverige \u00e5kte man f\u00f6rr ofta p\u00e5 gudstj\u00e4nst tidigt p\u00e5 morgonen, s\u00e5 kallad julotta. De flesta var tvungna att f\u00e4rdas l\u00e5ngt till kyrkan, och \u00e5kte d\u00e5 h\u00e4st och sl\u00e4de. V\u00e4gen lystes upp av brinnande facklor. P\u00e5 v\u00e4gen hem fr\u00e5n kyrkan k\u00f6rde man ofta i kapp, d\u00e5 det sades att den som kom hem f\u00f6rst, skulle f\u00e5 st\u00f6rst lycka med sk\u00f6rden n\u00e4stkommande \u00e5r.[38]Julotta h\u00e5lls i Sverige \u00e4n idag p\u00e5 juldagens morgon.<\/p>\n<h1>Diskussion och slutsats<\/h1>\n<p>Att julen \u00e4r en av \u00e5rets st\u00f6rsta h\u00f6gtider i s\u00e5v\u00e4l Sverige som p\u00e5 Island, r\u00e5der inget tvivel om. N\u00e4r m\u00f6rkret ligger som t\u00e4tast och dagarna \u00e4r korta, \u00e4r det viktigt att ha en ljuspunkt i tillvaron att l\u00e4ngta efter och se fram emot. Just ljuset \u00e4r en viktig del av julfirandet, och allt ljus som g\u00e5r att f\u00e5, \u00e4r f\u00f6r de flesta nordbor v\u00e4lkommet.<\/p>\n<p>Vad g\u00e4ller adventsfirandet, ser det ut p\u00e5 liknande s\u00e4tt i Sverige och p\u00e5 Island. Det \u00e4r inga st\u00f6rre skillnander i traditionerna l\u00e4nderna emellan. Svenskar och isl\u00e4nningar t\u00e4nder g\u00e4rna m\u00e5nga ljus, och advent med sina ljusstakar \u00e4r ett viktigt inslag f\u00f6r att skapa st\u00e4mning och tr\u00e4nga undan m\u00f6rkret. Seden med ljusstakar kommer ursprungligen fr\u00e5n Tyskland, och spred sig till Sverige, och senare \u00e4ven till Island.<\/p>\n<p>Vad det g\u00e4ller Lucia, \u00e4r skillnaderna stora mellan de tv\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nderna. Sverige skulle aldrig kunna vara utan sitt luciafirande, medan Island inte riktigt anammat ljusdrottningen.\u00a0N\u00e5gra\u00a0 isl\u00e4ndska personer i 25-\u00e5rs\u00e5ldern som jag pratat med, k\u00e4nde inte ens till Lucia. Varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 kan man ju fr\u00e5ga sig. Lucia kommer med h\u00e4lsning om julen, b\u00e4r ljus i en krona p\u00e5 huvudet och har ett flertal t\u00e4rnor med sig i ett f\u00f6lje. Samtliga dessa b\u00e4r ljus i sina h\u00e4nder. Ljusen, liksom h\u00e4lsningen om julen, borde vara ett lika viktigt inslag i de \u00f6vriga nordiska, m\u00f6rka l\u00e4nderna, som i Sverige. Men som \u00c1rni Bj\u00f6rnsson p\u00e5pekar, firades (firas?) S:t Magnus samma dag, och m\u00f6jligen \u00e4r det s\u00e5 att Sveriges sed om Lucia inte har varit slagkraftig nog att konkurrera ut, eller ens dela plats, med denne man. I Sverige skulle det dock fattas m\u00e5nga m\u00e4nniskor n\u00e5got, om inte Lucia skulle dyka upp med kaffe och lussekatter p\u00e5 morgonen.<\/p>\n<p>Seden med Julem\u00e4nnen, Gr\u00fdla och Julekatten \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5got helt unikt f\u00f6r Island, och en sed som inte har spridit sig utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser. Troligen har detta att g\u00f6ra med att Island ligger s\u00e5pass isolerat och att andra l\u00e4nder ist\u00e4llet blivit p\u00e5verkade av S:t Nicholaus och S:t Claus, tv\u00e5 figurer som det gjorts mer intensiv \u201creklam\u201d f\u00f6r. \u00c4ven Islands urgamla figurer har ju p\u00e5 senare dar inspirerats och influerats av dessa b\u00e5da herrar, \u00e4ven om m\u00e5nga isl\u00e4nningar nog anser att Julem\u00e4nnen ska se ut som de \u201calltid\u201d har gjort.<\/p>\n<p>De traditioner som h\u00f6r till \u00deorl\u00e1ksmessa \u00e4r kanske ursprungligen inte helt f\u00f6rknippade med julen. Att \u00deorl\u00e1kur \u00de\u00f3rhallssons d\u00f6dsdag r\u00e5kar sammanfalla med julfirandet \u00e4r mer en anledning till att ut\u00f6ka juldagarna ytterligare. Den inlagda rocka som \u00e4tes denna dag, kan inte liknas vid n\u00e5gon matr\u00e4tt som \u00e4tes under julen i Sverige. D\u00e4remot kan man finna liknelser med den surstr\u00f6mming som inmundigas av delar av Sveriges befolkning p\u00e5 h\u00f6sten. \u00c4ven denna fisk har en v\u00e4ldigt stark doft och tillagas p\u00e5 i stort sett samma s\u00e4tt. Reykjaviksbornas sed med att samlas p\u00e5 stan och dricka gl\u00f6gg denna kv\u00e4ll, skiljer sig ocks\u00e5 fr\u00e5n svenskarnas vanor. D\u00e4remot har man i de flesta svenska st\u00e4der \u201cjulskyltning\u201d f\u00f6rsta advent ist\u00e4llet, d\u00e5 det \u00e4r marknad och gl\u00f6ggservering. I b\u00e5da l\u00e4nderna har detta f\u00f6rmodligen n\u00e5got av en kommersialistisk undermening, f\u00f6r att folk ska samlas p\u00e5 stan och k\u00f6pm\u00e4nnen ska s\u00e4lja \u00e4nnu mer julklappar.<\/p>\n<p>Julafton i Sverige och Island kretsar i det stora hela runt samma huvudteman; maten och julklapparna. Vad g\u00e4ller maten, \u00e4ter man f\u00f6r det mesta traditionell mat, och d\u00e5 det som respektive land har, och alltid har haft, att erbjuda. I Sverige festas det p\u00e5 skinka av gris och p\u00e5 Island \u201changikj\u00f6t\u201d av lamm. Men d\u00e5 julafton officiellt b\u00f6rjar klockan 18.00 p\u00e5 Island, inleds julfirandet i de flesta svenska hem redan p\u00e5 morgonen. Det \u00e4r sv\u00e5rt att se att det i Sverige finns en likadan gemensam h\u00e4ndelse, som isl\u00e4nningarnas aftongudtj\u00e4nst, att samlas kring. Det enda t\u00e4nkbara skulle is\u00e5fall vara TV:s s\u00e4ndningar av Kalle Ankas Jul klockan 15.00.<\/p>\n<p>Mina teorier om att julfirandet p\u00e5 Island och i Sverige ter sig relativt lika, visar sig vara riktiga. Men det \u00e4r enbart de h\u00e4ndelser som \u00e4ven har r\u00f6tter och f\u00f6rgreningar i andra l\u00e4nder, som \u00e4r lika \u00e4ven f\u00f6r de tv\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nderna. S\u00e5v\u00e4l advent och vissa inslag p\u00e5 julafon g\u00e5r att finna i andra l\u00e4nder, och \u00e4r \u00e4ven gemensamma f\u00f6r Island och Sverige. M\u00e5nga av dessa traditioner kommer ursprungligen fr\u00e5n Tyskland.<\/p>\n<p>De seder som, i denna j\u00e4mf\u00f6relse, enbart firas i Sverige (Lucia) eller p\u00e5 Island (Julem\u00e4nnen, Gr\u00fdla, Julekatten och \u00deorl\u00e1ksmessa) finns dock inte att finna i n\u00e5got ytterligare land, f\u00f6rutom dessa tv\u00e5, heller. Detta \u00e4r starka traditioner inom respektive land, och som d\u00e4rf\u00f6r kanske \u00e4ven k\u00e4nns extra k\u00e4ra och viktiga att beh\u00e5lla. Ingen svensk skulle nog kunna vara utan Lucia, och varje isl\u00e4nning skulle nog k\u00e4nna sig tom om inte Julem\u00e4nnen kom ner fr\u00e5n bergen!<\/p>\n<p>Som tidigare sagts; vi beh\u00f6ver h\u00f6gtider f\u00f6r att l\u00e4ttare ta vara p\u00e5, och gl\u00e4djas \u00f6ver, \u00e5rets skiftningar. Och visst gl\u00e4djs de flesta \u00f6ver h\u00f6gtiden jul!<\/p>\n<h1>K\u00e4llf\u00f6rteckning<\/h1>\n<p><strong>Tryckta k\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n<p>Anna Margr\u00e9t Bj\u00f6rnsson, \u201dHome for the holidays\u201d,\u00a0<em>Atlantica<\/em>, november-december 2001, 46-48<\/p>\n<p>\u00c1rni Bj\u00f6rnsson, \u00f6vers\u00e4ttning Anna H. Yates,\u00a0<em>High days and holidays in Iceland<\/em>, (Reykjavik 1995)<\/p>\n<p>Forsberg, Vera,\u00a0<em>Majst\u00e5ng och julgran<\/em>, (Uddevalla 1953)<\/p>\n<p>Palm, G\u00f6ran, red.,\u00a0<em>Den svenska h\u00f6gtidsboken<\/em>, (Viborg 2000)<\/p>\n<p><strong>Elektroniska k\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n<p>Catholic Online Saints, 26 september 2000,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.catholic.org\/saints\/saints\">www.catholic.org\/saints\/saints<\/a>,<br \/>\n31 oktober 2001<\/p>\n<p>Chilis julh\u00f6rna, Clara Bohman 2001,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.hem3.passagen.se\/totte88\">hem3.passagen.se\/totte88<\/a>,<br \/>\n12 november 2001<\/p>\n<p>Jolahusi\u00f0\u00a0\u2013 Iceland\u00b4s house of Christmas, 1 november 2001,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.jolahusid.com\/\">www.jolahusid.com<\/a>,<br \/>\n12 november 2001<\/p>\n<p>Jo\u00b4s Icelandic recipes, 1 november 2001,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.isholf.is\/gullis\/jo\">www.isholf.is\/gullis\/jo<\/a>,<br \/>\n31 oktober 2001<\/p>\n<p>J\u00f3lavefurinn \u2013 Christmas in Iceland 2000, Salvor Gissurardottir 2000,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.jol.ismennt.is\/\">jol.ismennt.is<\/a>,<br \/>\n31 oktober 2001<\/p>\n<p>Svenska Akademins Ordbok, 31 oktober 2001,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.g3.spraakdata.gu.se\/saob\/\">g3.spraakdata.gu.se\/saob\/<\/a>,<br \/>\n31 oktober 2001<\/p>\n<p>Yule in Iceland 2001,\u00a0<a href=\"http:\/\/www.simnet.is\/gardarj\/\">www.simnet.is\/gardarj\/<\/a>, 12 november 2001<\/p>\n<div>\n<hr size=\"1\" \/>\n<p>[1] g3.spraakdata.gu.se\/saob\/<\/p>\n<p>[2]\u00a0Palm, G\u00f6ran, red.\u00a0<em>Den svenska h\u00f6gtidsboken <\/em>(Viborg 2000), 22. (K\u00e4llan kallas h\u00e4refter enbart Palm)<\/p>\n<p>[3] Palm, 24<\/p>\n<p>[4] hem3.passagen.se\/totte88\/<\/p>\n<p>[5] Forsberg, Vera,\u00a0<em>Majst\u00e5ng och julgran <\/em>(Uddevalla 1953), 57. (K\u00e4llan kallas h\u00e4refter enbart Forsberg)<\/p>\n<p>[6] www.simnet.is\/gardarj\/calendar.htm<\/p>\n<p>[7] www.jolahusid.com\/engl\/advent.htm<\/p>\n<p>[8] Forsberg, 16<\/p>\n<p>[9] Palm,485; hem.passagen.se\/ totte88\/lucia.htm<\/p>\n<p>[10] hem.passagen.se\/totte88\/lucia.htm<\/p>\n<p>[11] Forsberg, 18<\/p>\n<p>[12] Forsberg, 17<\/p>\n<p>[13] hem.passagen.se\/totte88\/lucia.htm<\/p>\n<p>[14] \u00c1rni Bj\u00f6rnsson,\u00a0\u00f6vers\u00e4ttning Anna H. Yates,\u00a0<em>High days and holidays in Iceland, <\/em>(Reykjavik 1995), 67. (K\u00e4llan kallas h\u00e4refter enbart \u00c1B)<\/p>\n<p>[15] Anna Margr\u00e9t Bj\u00f6rnsson, \u201dHome for the holidays\u201d,\u00a0<em>Atlantica<\/em>, november-december 2001, 47 (K\u00e4llan kallas h\u00e4refter enbart Atlantica)<\/p>\n<p>[16] jol.ismennt.is\/english\/christmas-lads-museum.htm<\/p>\n<p>[17] www.simnet.is\/gardarj\/yule5.htm<\/p>\n<p>[18] \u201d the foolish custom, which has been practised here and there about the country, of scaring children with Yule Lads or ghosts, shall be abolished.\u201d Atlantica, 47<\/p>\n<p>[19] www.jolahusid.com\/engl\/yulemen.htm<\/p>\n<p>[20] www.isholf.is\/gullis\/jo; jol.ismennt.is\/english\/articlegryla.html<\/p>\n<p>[21] Atlantica, 47; www.jolahusid.com\/ engl\/yulemen.htm<\/p>\n<p>[22] \u201d [\u2026] probably the most horrifying monster of them all, [\u2026] \u201d jol.ismennt.is\/ english\/articlegryla.html<\/p>\n<p>[23] jol.ismennt.is\/english\/articlegryla.html<\/p>\n<p>[24] \u201d[\u2026] grumpy, old, [\u2026] grotesque, woman.\u201d jol.ismennt.is\/ english\/articlegryla.html<\/p>\n<p>[25] Atlantica, 48<\/p>\n<p>[26] www.catholic.org\/saints\/saints\/ thorlacthorhallasson.html<\/p>\n<p>[27] \u00c0B, 68<\/p>\n<p>[28] www.isholf.is\/gullis\/jo<\/p>\n<p>[29] www.isholf.is\/gullis\/jo<\/p>\n<p>[30] \u00c1B, 72<\/p>\n<p>[31] Palm, 493<\/p>\n<p>[32] http:\/\/www.simnet.is\/gardarj\/<\/p>\n<p>[33] \u201dIt\u00b4s Christmas Eve in Reykjavik. It\u00b4s six o\u00b4clock, the church bells are chiming and a solemn silence hovers over the city. The smell of ptarmigan roasting in the oven blends with that of orange rind and pine, and people dressed in their finest listen to the church service on the radio. What makes Christmas in Iceland so special is that you know everyone is doing the same thing.\u201d Atlantica, 46<\/p>\n<p>[34] hem3.passagen.se\/totte88\/afton.htm<\/p>\n<p>[35] http:\/\/www.jolahusid.com\/engl\/xmasisl.htm<\/p>\n<p>[36] hem3.passagen.se\/totte88\/afton.htm<\/p>\n<p>[37] http:\/\/www.simnet.is\/gardarj\/yule7.htm<\/p>\n<p>[38] hem3.passagen.se\/totte88\/<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>JULTRADITIONER I ISLAND OCH SVERIGE Camilla Tegeb\u00e4ck e-post:\u00a0camilla_tegeback@hotmail.com Islands universitet, Reykjavik Ht 2001 Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning: Introduktion Syfte Fr\u00e5gest\u00e4llning Teori Metod H\u00f6gtider och ritualer H\u00f6gtiden jul Advent Lucia Gr\u00fdla och J\u00f3lasveinar \u00deorl\u00e1ksmessa Julafton Juldagen och Annandag Jul Diskussion och slutsats K\u00e4llf\u00f6rteckning Introduktion H\u00f6gtider och ritualer har i alla tider, och i alla kulturer, alltid varit n\u00e5got betydelsfullt. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":417,"featured_media":0,"parent":267,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-52","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/52","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/users\/417"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/52\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":362,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/52\/revisions\/362"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}