{"id":58,"date":"2011-09-20T14:47:47","date_gmt":"2011-09-20T14:47:47","guid":{"rendered":"http:\/\/uni.hi.is\/larsj\/?page_id=58"},"modified":"2013-11-18T16:43:27","modified_gmt":"2013-11-18T16:43:27","slug":"mat-och-matvanor-pa-island-igar-och-idag","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/studenter\/mattraditioner\/mat-och-matvanor-pa-island-igar-och-idag\/","title":{"rendered":"Mat och matvanor p\u00e5 Island,  ig\u00e5r och idag"},"content":{"rendered":"<h1><span style=\"font-weight: normal\">Tove Ess\u00e9n<\/span><\/h1>\n<p>e-post:\u00a0<a href=\"mailto:zezzen53@hotmail.com\">zezzen53@hotmail.com<br \/>\n<\/a>Uppsats i kursen:\u00a0Icelandic Folk Tales, Folk Believes and Folk Culture<br \/>\nH\u00f6stterminen 2001,\u00a0H\u00e1sk\u00f3la \u00cdslands<\/p>\n<p><strong>Inneh\u00e5ll<\/strong><\/p>\n<p><strong>Inledning<br \/>\nMat i forna dagars Island<br \/>\nImport<br \/>\nExport<br \/>\nMj\u00f6lkprodukter<br \/>\nV\u00e4xter och gr\u00f6nsaker<br \/>\nIntervjuer p\u00e5 restauranger i Reykjavik<br \/>\n\u00deorramatur, \u00deorrabl\u00f3t<br \/>\nUtdrag ur klassens intervjurapporter<br \/>\nMattider och \u2013vanor<br \/>\nUtl\u00e4ndskt inflytande p\u00e5 isl\u00e4ndska matvanor<br \/>\nAvslutning<br \/>\nLitteraturf\u00f6rteckning och k\u00e4llor<\/strong><\/p>\n<h1>Inledning<\/h1>\n<p>Det finns ett uttryck p\u00e5 svenska som lyder: \u201ddu \u00e4r vad du \u00e4ter\u201d, p\u00e5 isl\u00e4ndska s\u00e4ger man \u201dmatur er mannsins megin\u201d (artikel \u201d\u00cdtalska \u00cdsland\u201d,\u00a0Fr\u00e9ttabla\u00f0i\u00f0 27.11 2001)\u00a0Jag anser, och f\u00e5r medh\u00e5ll av nyss n\u00e4mnda artikel, att maten \u00e4r en viktig del av kulturen. Vilken betydelse har isl\u00e4ndsk mat f\u00f6r dagens isl\u00e4nningar? Vi \u00e4ter alla f\u00f6r att leva, men m\u00e5ltiden kan ocks\u00e5 ses som en orsak att umg\u00e5s, ett tillf\u00e4lle att vara tillsammans.<\/p>\n<p>Idag \u00e4r Island ett mycket modernt land d\u00e4r man kan f\u00e5 tag p\u00e5 samma produkter som i \u00f6vriga delar av v\u00e4stv\u00e4rlden, detta ocks\u00e5 i matv\u00e4g, men s\u00e5 har det inte alltid varit. F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan var Island ett isolerat land, en \u00f6 mitt ute i havet. Denna form av isolering \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte n\u00e5gonting negativt. Islands l\u00e4ge och l\u00e5ga befolkningsantal leder till att naturen \u00e4r ren, tack vare sm\u00e5 m\u00e4ngder f\u00f6roreningar b\u00e5de i luften och vattnen. Detta leder i sin tur, f\u00f6r att \u00e5terknyta till maten, till att landets egna r\u00e5varor \u00e4r av mycket god kvalitet.<\/p>\n<p>Islands klimat och natur har genom tiderna p\u00e5verkat isl\u00e4nningarnas matvanor, som till stor del h\u00e4rstammade fr\u00e5n Norge men anpassades till isl\u00e4ndska f\u00f6rh\u00e5llanden (Lacy 1998, 98). Tidigare fick man lov att \u00e4ta det som man hade tillg\u00e5ng till, allts\u00e5 n\u00e4rmast det som var m\u00f6jligt att odla eller f\u00e5nga. Dessutom var det viktigt att behandla f\u00f6dan s\u00e5 att den, utan moderniteter s\u00e5som kylsk\u00e5p och frysboxar, h\u00f6ll sig l\u00e4nge f\u00f6r att garantera att man hade mat under hela vintern.<\/p>\n<p>Dessa faktorer har alla tillsammans lett till uppkomsten av den mat som m\u00e5nga \u00e4n idag anser vara typiskt isl\u00e4ndsk. Det som f\u00f6rr kunde betyda skillnaden mellan sv\u00e4lt och \u00f6verlevnad, \u00e4r dock idag mest en isl\u00e4ndsk tradition.<\/p>\n<p>I denna uppsats kommer jag att diskutera skillnaderna mellan matvanorna p\u00e5 Island f\u00f6rr och nu och fundera kring olika attityder kring den isl\u00e4ndska maten. I uppsatsen fr\u00e5gar jag mig om de olika r\u00e4tter, som Island skyltar med som typiska f\u00f6r landet, verkligen \u00e4r en viktig del av att vara isl\u00e4nning, eller om de kanske mera \u00e4r en form av \u2019image\u2019 som isl\u00e4nningarna vill s\u00e4lja \u00e5t t.ex. turister.<\/p>\n<h1>Mat i forna dagars Island<\/h1>\n<p>Hur var det att laga mat f\u00f6rr p\u00e5 Island? Matlagningen var kvinnornas uppgift. M\u00e4nnen sk\u00f6tte jakt och f\u00e5ngst, men mat lagade de bara om de var ute till havs l\u00e4ngre tider och det inte fanns n\u00e5gon kvinna till hands. (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01999, 29) Kvinnorna hade oftast till sitt f\u00f6rfogande ett ganska litet, m\u00f6rkt och r\u00f6kigt k\u00f6k med jordgolv och en \u00f6ppen eld. \u00d6ver denna kunde de tillreda bara en matr\u00e4tt \u00e5t g\u00e5ngen, middagar med flera varma r\u00e4tter b\u00f6rjade serveras f\u00f6rst d\u00e5 b\u00e4ttre k\u00f6k med ordentliga k\u00f6ksspisar blev vanliga runt \u00e5r 1920 (\u00c1rni Bj\u00f6rnsson 1995, 80). D\u00e5 maten lagades i en gryta som h\u00e4ngdes \u00f6ver den \u00f6ppna elden, var det inte heller fr\u00e5ga om att steka eller ugnsbaka n\u00e5gonting. Ibland anv\u00e4ndes ocks\u00e5 stenar som hettades upp i gl\u00f6den till att v\u00e4rma mat med (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01985,\u00a045).<\/p>\n<p>F\u00f6rr \u00e5t man det man det man hade tillg\u00e5ng till, f\u00f6r att \u00f6verleva. Matanskaffningen i sig sj\u00e4lv var inte lika enkel som i dagens Island d\u00e4r det finns ett stort utbud av matvaror och m\u00e5nga aff\u00e4rer att g\u00e5 till. Tidigare var n\u00e4stan alla s\u00e4tt att skaffa mat f\u00f6rknippade med n\u00e5gon form av risker. S\u00e5 h\u00e4r beskriver Baring-Gould, i boken The Iceland Traveller, isl\u00e4nningens liv \u00e5r 1862: \u201dHis life is one of daily peril, battling with the sea in slight fishing boats, or slung over the precipices, collecting eggs\u201d (Boucher 1989, 24). Det var inte enbart fiske p\u00e5 ett stort hav i sm\u00e5, \u00f6ppna b\u00e5tar eller \u00e4ggplockning p\u00e5 farliga branta klippv\u00e4ggar som var riskabelt, ocks\u00e5 jordbruket hade sina risker. Klimatet och v\u00e4dret kunde st\u00e4lla till med stor skada som kunde leda till sv\u00e4lt och n\u00f6d. Klimatet p\u00e5verkar ju ocks\u00e5 f\u00e5gel- och fiskbest\u00e5nden, liksom alla vilda v\u00e4xter.<\/p>\n<h2><strong>Import<\/strong><\/h2>\n<p>Det tidiga isl\u00e4ndska jordbrukssamh\u00e4llet var n\u00e4stan helt och h\u00e5llet sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande. En liten import f\u00f6rekom dock, i matv\u00e4g importerades t.ex. spannm\u00e5lsprodukter. P\u00e5 1100-talet b\u00f6rjade man ocks\u00e5 importera salt, innan dess utvanns salt ur havsvattnet (Lacy 1998, 98-99). Salt har inte anv\u00e4nts allm\u00e4nt f\u00f6rr\u00e4n ganska nyligen (p\u00e5 1900-talet) p\u00e5 Island. Sj\u00e4lvklart hade inte samtliga inv\u00e5nare tillg\u00e5ng till de dyrbara importerade produkterna, i alla fall inte i vardagslag.\u00a0Island importerar idag v\u00e4ldigt mycket och f\u00f6r att balansera landets ekonomi \u00e4r fiskproduktsexporten viktig.<\/p>\n<h2><strong>Export<\/strong><\/h2>\n<p>P\u00e5 1340-talet b\u00f6rjade Islands export av fisk komma ig\u00e5ng, men under 1300-talet r\u00e5dde brist p\u00e5 mat i vissa delar av landet s\u00e5 exportm\u00e4ngderna var sm\u00e5. Sm\u00e5ningom utvecklades fisket fr\u00e5n en liten \u00e5rstidsbunden bisyssla i jordbruket, till en mera industrim\u00e4ssig produktion,\u00a0(Lacy 1998, 50),\u00a0och fisket utg\u00f6r idag en st\u00f6ttepelare f\u00f6r landets ekonomi. (Lacy 1998, 172, 98). I fiskevattnen kring Island finns rikligt med fisk av flera arter. Tack vare det rena vattnet \u00e4r fisken av h\u00f6g kvalitet. Fisket utg\u00f6r 75 % av landets export (1985) och Island har en modern fiskeflotta med h\u00f6gteknologisk utrustning och tack vare dessa olika faktorer anses de isl\u00e4ndska fiskprodukterna, runt om i v\u00e4rlden, vara av f\u00f6rsta klass (Sigmar B. Hauksson 1985, 5).<\/p>\n<h1>Mj\u00f6lkprodukter<\/h1>\n<p>P\u00e5 Island har olika mj\u00f6lkprodukter alltid varit en viktig del av den dagliga dieten, detta \u00e4nda sedan landnamstiden. Dagens isl\u00e4nningar \u00e4ter fortfarande mycket mj\u00f6lkprodukter. Den mj\u00f6lk som anv\u00e4nts genom tiderna har huvudsakligen varit ko-, f\u00e5r- eller ibland getmj\u00f6lk. Den f\u00f6rsta tiden var kor vanligare \u00e4n f\u00e5r, men v\u00e4xlingar i klimatet gjorde att f\u00e5ren, och likas\u00e5 f\u00e5rmj\u00f6lken, s\u00e5 sm\u00e5ningom blev vanligare och denna trend h\u00f6ll i sig fram till 1900-talet. (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir 1985, s. 8)<\/p>\n<p>Det var tidigare, och \u00e4r \u00e4nnu, mycket vanligt att \u00e4ta\u00a0<em>skyr,<\/em> eller\u00a0<em>har\u00f0fiskur<\/em> med\u00a0<em>smj\u00f6ri<\/em>. Detta omtalas i flera k\u00e4llor, bl.a. skriver von Troil \u00e5r 1772 i boken The Iceland Traveller: \u201dTheir food principally consists of dried fish, sour butter, which they consider a great dainty, milk mixed with water and whey, and a little meat.\u201d (Boucher 1989, 213) F\u00f6r att sl\u00e4cka t\u00f6rsten drack isl\u00e4nningarna f\u00f6rr i tiden en blandning av\u00a0<em>mysa<\/em>, vassla, och vatten. Att dricka f\u00e4rsk mj\u00f6lk h\u00f6rde till ovanligheterna och var mest gamla och sjuka f\u00f6runnat (Boucher 1989, 44,\u00a0Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir 1985, 8). Mj\u00f6lken f\u00f6r\u00e4dlades mest till sm\u00f6r, ost och\u00a0<em>Skyr<\/em>. (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01985, 8). Om skyrtillvekningen kan n\u00e4mnas att de syror som anv\u00e4ndes i produktionen bestod av magsyrorna fr\u00e5n en kalv som slaktats strax efter att den har druckit mj\u00f6lk\u00a0(Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir1985,\u00a09).<\/p>\n<p>Sm\u00f6r r\u00e4knades som mycket v\u00e4rdefullt och fungerade ocks\u00e5 som betalningsmedel, t.ex. d\u00e5 det var dags att betala hyra f\u00f6r g\u00e5rden. (Lacy 1998, 225). Efter att vasslan pressats ur sm\u00f6ret packades det i l\u00e5dor och kunde d\u00e5 f\u00f6rvaras i m\u00e5nga \u00e5r (Boucher 1989, 44). P\u00e5 grund av bristen p\u00e5 salt syrades sm\u00f6ret f\u00f6r att det skulle h\u00e5lla b\u00e4ttre (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01985,\u00a09).\u00a0Den f\u00f6rsta tiden var det mycket vanligt att tillverka ost, detta var sedan ovanligare under 16- och 1700-talet, men blev p\u00e5 nytt popul\u00e4rt under 1900-talet. Idag finns sm\u00f6r och ost p\u00e5 n\u00e4stan vart och ett isl\u00e4ndsk matbord, liksom ocks\u00e5\u00a0<em>skyr<\/em> och surmj\u00f6lk (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01999, 53).<\/p>\n<p>Mj\u00f6lk ingick ocks\u00e5 i br\u00f6d och gr\u00f6t, och anv\u00e4ndes till att koka mat i, t.ex. gr\u00f6nsaker (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01999, 53-54) Vassla, som var en biprodukt vid tillverkning av ost och skyr anv\u00e4ndes f\u00f6rutom till dryck ocks\u00e5 p\u00e5 andra s\u00e4tt. Eftersom man inte hade tillg\u00e5ng till salt eller \u00e4ttika, syrades mat, liksom sm\u00f6ret ovan, in i vassla f\u00f6r konservering. F\u00f6rst kokades t.ex. en bit k\u00f6tt och sedan lades det in i vasslan. Vasslan anv\u00e4ndes ocks\u00e5 som krydda i soppa och gr\u00f6t och dessutom ans\u00e5gs den ha l\u00e4kande verkan och anv\u00e4ndes som medicin. (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01999, 67-68)<\/p>\n<h1>V\u00e4xter och gr\u00f6nsaker<\/h1>\n<p>Isl\u00e4nningarna har alltid f\u00e5tt i sig ordentligt med n\u00e4rings\u00e4mnen och vitaminer under st\u00f6rre delen av \u00e5ret, tack vare att de \u00e5t b\u00e5de torkat och r\u00e5tt k\u00f6tt, och tack vare att deras konserveringsmetoder var bra med tanke p\u00e5 att h\u00e5lla kvar vitaminerna i maten. Klimatf\u00f6rs\u00e4mringar ledde till sv\u00e4ltperioder och sk\u00f6rbjugg var trots allt en vanlig \u00e5komma under vintern, \u00e4nda fram till 1900-talet. (Lacy 1998, 24) Som vitamintillskott har isl\u00e4nningarna \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4tit olika slags \u00f6rter, v\u00e4xter och b\u00e4r. Dessa anv\u00e4ndes ocks\u00e5 som mediciner.\u00a0Vilda \u00f6rter anv\u00e4ndes i st\u00e4llet f\u00f6r mj\u00f6l, eller f\u00f6r att dryga ut f\u00f6dan. T.ex. islandslav anv\u00e4ndes mycket p\u00e5 olika s\u00e4tt; i gr\u00f6t, soppa, br\u00f6d, te och blodkorv. M\u00e5nga gillar smaken och idag kan man k\u00f6pa laven i h\u00e4lsokostaff\u00e4rer (Lacy 1998, 44-45)\u00a0och den anv\u00e4nds p\u00e5 olika s\u00e4tt, t.ex. brynt i socker i glass, kakor och puddingar! Ocks\u00e5 denna k\u00e4lla visar att islandslaven \u00e4r smaklig: \u201cThey likewise boil groats, of a kind of moss (Lichen Islandicus) which has an agreeable taste.\u201d\u00a0(Boucher 1772, (von Troil), 213)<\/p>\n<p>De f\u00f6rsta potatisarna kom till Island \u00e5r 1758 (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir\u00a01999, 299). Det gick lite tr\u00f6gt i b\u00f6rjan d\u00e5 folk trodde att potatisen var giftig, men sm\u00e5ningom blev potatis en mycket popul\u00e4r matvara och \u00e4r det \u00e4n idag. Idag odlas den st\u00f6rsta delen av potatisen i s\u00f6dra Island. (Lacy 1998, 155-116) I denna del av landet finns ocks\u00e5 v\u00e4xthus som producerar m\u00e5nga olika gr\u00f6nsaker \u00e5ret om, med hj\u00e4lp av v\u00e4rmen fr\u00e5n den vulkaniska jorden. K\u00e5l och k\u00e5lrot \u00e5ts b\u00e5de kokta och r\u00e5ta f\u00f6rr och \u00e4r fortfarande popul\u00e4ra. L\u00f6k gav mycket C-vitaminer \u00e5t folket d\u00e5 den ofta \u00e5ts r\u00e5.<em> <\/em>Andra exempel p\u00e5 \u00f6rter och v\u00e4xter som anv\u00e4nts tidigare \u00e4r\u00a0<em>bl\u00f3\u00f0berg<\/em> (timjan), anv\u00e4ndes som te och krydda till k\u00f6tt och fisk,\u00a0<em>skarfak\u00e1l<\/em> (sk\u00f6rbjuggs\u00f6rt), speciellt bra mot sk\u00f6rbjugg, \u00e5ts blandad med\u00a0<em>Skyr <\/em>eller surmj\u00f6lk,\u00a0<em>nj\u00f3li (<\/em>g\u00e5rdsskr\u00e4ppa), anv\u00e4nd i soppa s\u00e5s sallad,\u00a0<em>t\u00fans\u00fara<\/em> (\u00e4ngssyra), anv\u00e4ndes f\u00f6rr mot flera olika sjukdomar, mest sk\u00f6rbjugg. Nuf\u00f6rtiden \u00e4ts \u00e4ngssyra i sallader, blandat med t.ex. \u00e4ppel, russin. Ocks\u00e5 alger anv\u00e4ndes i maten, t.ex.\u00a0<em>s\u00f6l<\/em>, en slags t\u00e5ng, anv\u00e4ndes mycket f\u00f6rr, och \u00e4nnu idag ibland, torkad som tilltugg (Augustinussen m.fl. 1999, 160-161)\u00a0Det isl\u00e4ndska f\u00e5ret anses vara mycket smakligt, p\u00e5 s\u00e4tt och vis kan man s\u00e4ga att k\u00f6ttet \u00e4r f\u00e4rdigt kryddat tack vare de vilda v\u00e4xter, t.ex timjan, ljung och bj\u00f6rk, som f\u00e5ren \u00e4ter ute i bergen. (Augustinussen m.fl. 1999,\u00a065).<\/p>\n<p>Kring \u00e5r 1980 f\u00f6rb\u00e4ttrades m\u00e5nga isl\u00e4nningars diet d\u00e5 importen av frukter och gr\u00f6nsaker \u00f6kade och man fick mera variation i kosten. (Lacy 1998, 246) Fortfarande \u00e4r det vanligare att \u00e4ta frukt och gr\u00f6nsaker om man bor i stan \u00e4n ute p\u00e5 landet. Likas\u00e5 har ju m\u00e4ngden halvfabrikat, f\u00e4rdig mat och snabbmat \u00f6kat, vilket kanske inte enbart varit s\u00e5 bra.<\/p>\n<h1>Intervjuer p\u00e5 restauranger i Reykjavik<\/h1>\n<p>Jag har gjort intervjuer med serveringspersonal p\u00e5 tv\u00e5 restauranger i Reykjavik, som enligt turistinformationen i staden serverar isl\u00e4ndsk mat. Under intervjuerna fr\u00e5gade jag vad de anser vara typisk isl\u00e4ndsk mat, och vad deras kunder oftast best\u00e4ller. Jag undrade om det fanns kunder som uttryckligen sade sig vilja ha n\u00e5gonting karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r Island, och om det i s\u00e5 fall r\u00f6rde sig om turister eller isl\u00e4nningar. Sedan fortsatte jag med att fr\u00e5ga vad dessa kunder normalt avser med \u201cisl\u00e4ndsk mat\u201d och vad serveringspersonalen rekommenderar i dessa situationer.\u00a0Jag fr\u00e5gade ocks\u00e5 om de anser att den typiska isl\u00e4ndska maten \u00e4r en annan idag \u00e4n f\u00f6rr. Med den sista fr\u00e5gan var jag ute efter att f\u00e5 veta om de kanske ans\u00e5g att pizza etc. \u00e4r lika karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r Island i dag, som t.ex.\u00a0<em>h\u00e1karl<\/em> var tidigare. Till slut diskuterade vi m\u00e5ltidens sociala betydelse i familjen idag och tidigare.<\/p>\n<p>Precis som jag v\u00e4ntade mig ans\u00e5gs b\u00e5de r\u00e4tter p\u00e5 f\u00e4rska r\u00e5varor och de speciella inl\u00e4ggningarna, t.ex. r\u00e4tter i\u00a0\u00deorramatur, vara typiskt isl\u00e4ndska. Den servit\u00f6r jag pratade med p\u00e5 den ena restaurangen, svarade att han tyckte att f\u00e5rstek,\u00a0<em>Skyr<\/em>,\u00a0<em>Slautur<\/em> och\u00a0<em>surmatur<\/em> var typiskt isl\u00e4ndska r\u00e4tter. Han sade att f\u00f6rr var det\u00a0<em>geymamat<\/em>, allts\u00e5 de olika torkade, inlagda, j\u00e4sta eller saltade produkterna, som g\u00e4llde och d\u00e4rf\u00f6r var de typiska, idag menade han att isl\u00e4nningarna fortfarande \u00e4ter typisk isl\u00e4ndsk mat i och med att de \u00e4ter r\u00e4tter tillagade av isl\u00e4ndska r\u00e5varor s\u00e5som f\u00e5rk\u00f6tt och fisk, men maten tillreds inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6rr. Han s\u00e4ger vidare att isl\u00e4nningar i regel vill att deras matportion best\u00e5r till st\u00f6rsta delen av k\u00f6tt eller fisk, inte s\u00e5 mycket av potatis eller gr\u00f6nskaker. Servit\u00f6ren anser att pizza och snabbmat blir allt vanligare p\u00e5 Island eftersom folk arbetar mycket och m\u00e5ltiden delvis har f\u00f6rlorat sin roll som familjens tr\u00e4ffpunkt.<\/p>\n<p>Samma servit\u00f6r forts\u00e4tter med att s\u00e4ga att b\u00e5de turister och isl\u00e4nningar ber att f\u00e5 isl\u00e4ndsk mat. Han s\u00e4ger sig rekommendera f\u00e5rstek, hummer eller biff av n\u00f6t om n\u00e5gon vill best\u00e4lla isl\u00e4ndskt. Jag tror att han nu talar om r\u00e5varornas ursprung lika mycket som deras tillagning, men han s\u00e4ger \u00e4nd\u00e5 att de isl\u00e4ndska r\u00e5varorna oftast tillagas p\u00e5 ganska traditionellt vis.<\/p>\n<p>P\u00e5 den andra restaurangen hade jag m\u00f6jlighet att tala med flera olika personer och dessutom fick jag provsmaka flera av de r\u00e4tter vi diskuterade. P\u00e5 fr\u00e5gan om vad som \u00e4r typisk isl\u00e4ndsk mat fick jag svaren kokt\u00a0<em>\u00fdsa<\/em>(kolja),\u00a0<em>slautur<\/em>,\u00a0<em>hrossakj\u00f6t<\/em> (h\u00e4stk\u00f6tt),\u00a0<em>har\u00f0fiskur<\/em> (torkad fisk), och\u00a0<em>plokkfiskur <\/em>(en varmr\u00e4tt best\u00e5ende av fisk, kokt potatis, l\u00f6k och gr\u00e4ddig s\u00e5s, ugnsstekt samt gratinerat med ost). Om servitrisen p\u00e5 denna restaurang skall rekommendera n\u00e5got typiskt isl\u00e4ndskt v\u00e4ljer hon\u00a0<em>plokkfiskur<\/em>,\u00a0<em>gellur<\/em> (hakan p\u00e5 fisken),\u00a0<em>hvalsteik<\/em>(valbiff), r\u00f6kt\u00a0<em>lundi<\/em>(lunnef\u00e5gel),\u00a0<em>lu<\/em><em>\u00f0a<\/em> (helgeflundra), och hummer. De tv\u00e5 sistn\u00e4mnda menar hon \u00e4r mera moderna, typiskt isl\u00e4ndska r\u00e4tter. Pizza och pasta \u00e4r v\u00e4ldigt nya f\u00f6reteelser p\u00e5 Island, och har bara \u00e4tits de senaste 10 \u00e5ren s\u00e4ger mina informanter. Dessa r\u00e4tter kom till landet ungef\u00e4r samtidigt som mera exotiska frukter och gr\u00f6nsaker s\u00e5som t.ex. kiwifrukten. Vanliga gr\u00f6nsaker anser de att blev ett vanligt inslag i den isl\u00e4ndska dieten f\u00f6rst p\u00e5 1920-talet. Vidare s\u00e4ger samma informant att snabbmat \u00e4r popul\u00e4rast bland ensamst\u00e5ende personer i 20-35-\u00e5rs\u00e5ldern, men att vanorna \u00e4ndras n\u00e4r folk bildar familj. D\u00e5 f\u00e5r maten och m\u00e5ltiden en st\u00f6rre betydelse och blir mera en familjens tr\u00e4ffpunkt.<\/p>\n<p>Tydligen vill b\u00e5de turister och isl\u00e4nningar ha isl\u00e4ndsk mat, b\u00e5de av de mer originella sorterna och likas\u00e5 f\u00e4rsk, \u201cvanlig\u201d, mat best\u00e5ende av isl\u00e4ndska r\u00e5varor. M\u00e5ltiden \u00e4r delvis inte den gemenskapsstund den tidigare varit, och tydligen kan snabbmat och pizza s\u00e4gas vara karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r den unga, arbetande, ensamst\u00e5ende isl\u00e4nningen.<\/p>\n<h1>\u00deorramatur, \u00deorrabl\u00f3t<\/h1>\n<p>\u00deorri var den fj\u00e4rde vinterm\u00e5naden i den gamla isl\u00e4ndska almanackan och ursprungligen antagligen namnet p\u00e5 en vinter- eller v\u00e4dergud (Lacy 1998, 59). M\u00e5naden varade mellan 22.1 och 24.2. \u00deorri markerar att man kommit halvv\u00e4gs genom vintern och f\u00f6rr var detta en tid d\u00e5 bonden g\u00e4rna ville visa att han hade lyckats f\u00e5 ihop s\u00e5 mycket mat att det r\u00e4ckte till hela hush\u00e5llet och hela vintern ut. Detta var ett bra tillf\u00e4lle f\u00f6r folk att komma samman och fira, just n\u00e4r solen b\u00f6rjade visa sig ovan horisonten igen, och \u00e4nnu idag uppskattar isl\u00e4nningarna att samlas f\u00f6r att \u00e4ta \u00deorramatur vid denna tidpunkt. (Lacy 1998, 59-61).<\/p>\n<p>\u00deorrabl\u00f3t var ursprungligen en hednisk tradition. Under l\u00e5nga tider var allting som kunde f\u00f6rknippas med hedendomen f\u00f6rbjudet, men under den senare delen av 1800-talet \u00e5terupplivades traditionen f\u00f6r att ge isl\u00e4nningarna ett tillf\u00e4lle att fira och komma samman. Detta skedde d\u00e5 f\u00f6rst i hemlighet, tills reglerna blev mindra str\u00e4nga, och \u00e5r 1874 h\u00f6lls en officiell \u00deorrabl\u00f3t i Akureyri (\u00c1rni Bj\u00f6rnsson 1995, 89).Vid mitten av 1900-talet d\u00e5 det isl\u00e4ndska samh\u00e4llet urbaniserades, uppstod en viss nostalgi \u00f6ver de f\u00f6rsvunna levnadss\u00e4tten, vilket ledde till stort intresse f\u00f6r allt som var traditionellt, \u00e4ven mat. Runt 1950 b\u00f6rjade \u00deorrabl\u00f3t igen fungera som midvintersammankomst efter ett uppeh\u00e5ll vid sekelskiftet d\u00e5 nya traditioner och modetrender var popul\u00e4rare i stadsmilj\u00f6n \u00e4n de traditionella sederna. Det var \u00e4garen till restaurang Nausts i Reykjavik som introducerade \u00deorramatur igen \u00e5r 1958, och f\u00f6rst nu togs namnet \u00deorrabl\u00f3t igen i bruk. Seden med \u00deorramatur h\u00f6ll dock hela tiden sin popularitet ute p\u00e5 landet. (\u00c1rni Bj\u00f6rnsson 1995,\u00a091-92)<\/p>\n<p>\u00deorramatur \u00e4r enligt en k\u00e4lla\u00a0\u201da hearty meal of what was called simply \u201dIcelandic food\u201d \u2026 the traditional diet of smoked, pickled, salted and dried foods\u201d (\u00c1rni Bj\u00f6rnsson 1995, 91)\u00a0\u00deorramatur best\u00e5r med andra ord av mat som h\u00e5ller sig l\u00e4nge, vilket var det enda som f\u00f6rr fanns att tillg\u00e5 vid den h\u00e4r tiden av vintern, allts\u00e5 syrade, torkade, j\u00e4sta, r\u00f6kta och delvis saltade produkter, t. ex\u00a0<em>hangikj\u00f6t<\/em> (r\u00f6kt f\u00e5rk\u00f6tt),\u00a0<em>h\u00e1karl<\/em> (hajk\u00f6tt),\u00a0<em>svi\u00f0<\/em>(f\u00e5rhuvud),\u00a0<em>hr\u00fatspungar<\/em> (f\u00e5rtestiklar),\u00a0<em>svi\u00f0asulta<\/em> (alad\u00e5b),\u00a0<em>lundabaggi<\/em> (rullsylta),\u00a0<em>blo\u00f0m\u00f6r<\/em> (blodpudding),\u00a0<em>lifrarpylsa<\/em> (leverkorv),\u00a0<em>flatk\u00f6kur<\/em> (flatbr\u00f6d) och\u00a0<em>har\u00f0fiskur<\/em> (torkad fisk). (Atli Vagnsson 1997, 142) Den mat som f\u00f6rr var n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att man skulle \u00f6verleva, \u00e4r idag mera av en tradition och ett s\u00e4tt att fira att man \u00e4r isl\u00e4nning.<\/p>\n<p>Tidigare h\u00f6rde det ofta till att m\u00e5nga m\u00e4nniskor i en bygd samlades i t.ex. en bygdeg\u00e5rd och h\u00f6ll en fest under \u00deorri-m\u00e5naden. F\u00f6rutom maten ingick ocks\u00e5 program av olika slag i festen, t.ex. tal, resitation av dikter, s\u00e5ng och sedan dans till sent p\u00e5 natten. Idag serveras \u00deorramatur p\u00e5 m\u00e5nga restauranger under den aktuella tiden av \u00e5ret, och m\u00e5nga familjer tr\u00e4ffas och \u00e4ter en \u00deorra-middag tillsammans.<\/p>\n<p>De traditionella r\u00e4tterna \u00e4r onekligen lite speciella och det kr\u00e4ver antagligen en viss vana att riktigt kunna njuta av smakerna. \u00c5r 1772 beskriver von Troil sina erfarenheter av\u00a0<em>h\u00e1karl<\/em> s\u00e5h\u00e4r i The Iceland Traveller: \u201d\u2026 some flesh of whale and shark (hafkal) was served. This is either boiled or dried in the air, looks very much like rusty bacon, and had so disagreeable a taste, that the small quantity we took of it, drove us from the table long before our intention.\u201d Det verkar som om han har blandat ihop begreppen lite grann, eftersom\u00a0<em>h\u00e1karl<\/em> normalt gr\u00e4vs ner i marken f\u00f6r att d\u00e4r i princip f\u00e5 ruttna en viss tid f\u00f6r att sedan h\u00e5lla l\u00e4ngre f\u00f6rvaring: \u201dShark was fermented, buried in sandy beaches \u2026 and sometimes kept there for years on end before being consumed) (Atli Vagnsson\u00a01997,\u00a037).De processer von Troil beskriver f\u00f6r snarare tankarna till\u00a0<em>har\u00f0fiskur<\/em> och de syrade r\u00e4tterna. Sj\u00e4lva smakupplevelsen tror jag dock att han delar med m\u00e5nga andra nyb\u00f6rjare.<\/p>\n<h1>Utdrag ur klassens intervjurapporter<\/h1>\n<p>N\u00e4r jag kom till Island trodde jag att den traditionella maten best\u00e5ende av \u201drutten\u201d fisk och \u201druttet\u201d k\u00f6tt ungef\u00e4r h\u00f6rde till vardagen i varje isl\u00e4nnings liv. Ganska snart konstaterade jag att s\u00e5 inte var fallet, men t\u00e4nkte mig \u00e4nd\u00e5 att de flesta gillar den och \u00e4ter den vid de olika h\u00f6gtiderna. Efter att ha l\u00e4st vad isl\u00e4nningar svarat p\u00e5 fr\u00e5gan hur de ser p\u00e5 traditionell isl\u00e4ndsk mat, i de intervjurapporter klassen i kursen \u201dIcelandic Folk Tales, Folk Believes and Folk Culture\u201d \u00e5stadkommit, \u00e4r jag f\u00f6rv\u00e5nad! Det var inte m\u00e5nga av de 29 personer som svarat, som s\u00e4ger sig gilla den traditionella maten. Jag tror att de flesta i sina svar avser de olika r\u00e4tter som ing\u00e5r i\u00deorramatur, allts\u00e5 de syrade eller j\u00e4sta r\u00e4tterna. Jag antar, och svaren verkar tyda p\u00e5, att de flesta nog \u00e4ter f\u00e4rska r\u00e4tter med fisk och f\u00e5rk\u00f6tt och\u00a0<em>Skyr<\/em>, som ju ocks\u00e5 m\u00e5ste r\u00e4knas som typiskt isl\u00e4ndska r\u00e4tter. Flera av de tillfr\u00e5gade s\u00e4ger sig ocks\u00e5 gilla\u00a0<em>hangikj\u00f6t<\/em> och\u00a0<em>har\u00f0fiskur<\/em>.<\/p>\n<p>En av informanterna s\u00e4ger uttryckligen att maten i fr\u00e5ga inte \u00e4r god, men att alla s\u00e4ger att de \u00e4ter den\u00a0n\u00e4r de talar med utl\u00e4nningar. Detta illustrerar v\u00e4l min tanke om den \u201druttna\u201d, motbjudande maten som en del av det isl\u00e4ndska folkets \u2019image\u2019. Flera informanter s\u00e4ger att de tror att unga isl\u00e4nningar inte gillar den traditonella maten, och att de \u00e4ldre g\u00f6r det, eller \u00e5tminstone s\u00e4ger sig g\u00f6ra det. Det finns dock exempel p\u00e5 unga personer som gillar r\u00e4tter som ing\u00e5r i\u00a0\u00deorramatur, t.ex. en 21-\u00e5ring som s\u00e4ger sig ha vuxit upp med maten och gillar den. En person p\u00e5 25 \u00e5r fr\u00e5gar sig d\u00e4remot varf\u00f6r man skall \u00e4ta den traditionella maten d\u00e5 det finns s\u00e5 mycket godare mat att f\u00e5, och en 29-\u00e5ring anser att den traditionella maten \u00e4r omodern och \u00e5ts f\u00f6rr f\u00f6r att folk var fattiga och inte hade kylsk\u00e5p. En 31-\u00e5ring har v\u00e4ldigt best\u00e4mda \u00e5sikter och s\u00e4ger att isl\u00e4nningarna, i motsats till \u00f6vriga folk, saknar \u201ccultural imagination\u201d (kulturell fantasi). Personen s\u00e4ger att man inte borde s\u00e4tta n\u00e5gonting som inte ser bra ut och luktar illa i sin mun, men att vissa konstiga isl\u00e4nningar g\u00f6r detta f\u00f6r att hedra traditionerna. Om isl\u00e4nningarna hade mera av denna s\u00e5 kallade kulturella fantasi s\u00e5 tror denna informant att de ocks\u00e5 skulle tillreda mat som ser b\u00e4ttre ut och inte luktar illa, men informanten forts\u00e4tter med att s\u00e4ga att s\u00e5 l\u00e4nge isl\u00e4nningarna saknar kulturell fantasi f\u00f6rtj\u00e4nar de heller inget b\u00e4ttre \u00e4n den gamla, illaluktande maten. En person s\u00e4ger sig \u00e4ta bara den traditionella mat som \u00e4r oundviklig och en annan s\u00e4ger sig \u00e4ta \u201cregular Icelandic food\u201d. Man kan ju fr\u00e5ga sig vad som kan anses \u201coundvikligt\u201d och vad som avses med \u201cregular Icelandic food\u201d. Kanske syftar dessa informanter p\u00e5 de isl\u00e4ndska r\u00e5varorna, allts\u00e5 inte importerad mat, s\u00e5som f\u00e4rsk fisk, f\u00e5r, mj\u00f6lkprodukter av olika slag, br\u00f6d och gr\u00f6nsaker. D.v.s. mat som de flesta m\u00e4nniskor skulle vara \u00f6verens om att kalla \u201cnormal\u201d i motsats till de mera speciella r\u00e4tterna. En av informanterna s\u00e4ger sig \u00e4ta traditionell mat en g\u00e5ng om \u00e5ret och pizza och pasta resten av tiden, och en annan gillar inte t.ex.\u00a0<em>Skata<\/em> men \u00e4ter det f\u00f6r att vara med om \u201cthe thing\u201d, allts\u00e5 traditionen \u00e4r med andra ord viktig.<\/p>\n<p>I intervjuerna deltog mest unga personer, och de enstaka som var \u00e4ldre, tre informanter 57, 60 och 67 \u00e5r gamla, sade tydligt att de tyckte att dessa traditioner \u00e4r bra, och v\u00e4rda att v\u00e4rna om. Enligt 60-\u00e5ringen \u00e4r all isl\u00e4ndsk mat h\u00e4lsosam och det \u00e4r v\u00e4rt att h\u00e5lla fast vid s\u00e4tten att tillreda r\u00e4tterna. F\u00e5r \u00e4r dock b\u00e4st och \u00e4ts av alla s\u00e5 informanten fr\u00e5gar sig om det kanske inte \u00e4r s\u00e5 viktigt att h\u00e5lla fast vid endel av de s\u00e4mre r\u00e4tterna (\u201c\u2026 some of the bad things\u201d).<\/p>\n<h1>Mattider och -vanor<\/h1>\n<p>I The Iceland Traveller ber\u00e4ttar Howell \u00e5r 1890 om de m\u00e5ltider han blev serverad d\u00e5 han \u00f6vernattade i ett isl\u00e4ndskt hem. Klockan halv sju p\u00e5 morgonen fick han kaffe, som han s\u00e4ger h\u00f6r till den isl\u00e4ndska seden, vanligen serverat med\u00a0<em>Kleinur<\/em> eller kex. Till \u201cbreakfast\u201d (Boucher 1989, 120) \u2013 antagligen den m\u00e5ltid som serverades efter att de f\u00f6rsta sysslorna p\u00e5 g\u00e5rden var gjorda, serverades b\u00e5de kallt och varmt f\u00e5rk\u00f6tt, br\u00f6d, ost och mj\u00f6lk med pannkakor och ytterligare en kopp kaffe. Tydligen var denna m\u00e5ltid, kanske vad vi skulle kalla lunch idag, dagens viktigaste, \u00e5tminstone enligt denna k\u00e4lla: \u201cBreakfast is the great meal in Iceland, so much so that its native name is\u00a0<em>Dagm\u00e1l<\/em>-the day meal. Midday dinner is unknown, except at some of the trading towns, though a bowl of milk is offered everywhere between times.\u201d (Boucher 1989, 120).<\/p>\n<p>En annan k\u00e4lla bekr\u00e4ftar dessa uppgifter: \u201cThe Icelanders in general eat three meals a day, at seven in the morning, at two in the afternoon, and at nine in the evening. In the morning and evening they commonly eat curds mixed with new milk\u201d. (1772, von Troil, Boucher 1989, 217). Den h\u00e4r beskrivningen st\u00e4mmer \u00f6verens med m\u00e5nga isl\u00e4nningars matvanor idag, \u00e4ven om middagen \u00e4ts en aning tidigare. Terry Lacy skriver i boken Ring of Seasons att isl\u00e4nningar idag \u00e4ter morgonm\u00e5l, best\u00e5ende av kaffe, flingor eller mysli, \u00e5tf\u00f6ljt av en kopp kaffe och kaffebr\u00f6d under f\u00f6rmiddagen, sedan varm lunch best\u00e5ende av soppa, br\u00f6d, fisk och potatis etc, eller en l\u00e4tt lunch, t.ex.\u00a0<em>Skyr<\/em> eller sm\u00f6rg\u00e5s. Sedan blir det dags f\u00f6r eftermiddagskaffe, och vid 19-20-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen \u00e4ts en varm middag (Lacy 1998, 194-195).<\/p>\n<p>P\u00e5 basen av en unders\u00f6kning som gjordes \u00e5r 1990, och i vilken deltog 1240 isl\u00e4nningar, har Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir m.fl. sammanst\u00e4llt en rapport i vilken framkommer att de flesta isl\u00e4nningar \u00e4ter n\u00e5gonting mera \u00e4n kaffe eller te till morgonm\u00e5l. Hon skriver att trots morgonm\u00e5lets anseende som dagens viktigaste m\u00e5ltid, inneh\u00e5ller det oftast sm\u00e5 m\u00e4ngder energi och n\u00e4rings\u00e4mnen i f\u00f6rh\u00e5llande till andra m\u00e5ltider under dagen (Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir 1990, 9). I rapporten s\u00e4gs vidare att morgonm\u00e5let \u00e4nd\u00e5 inneh\u00e5ller proportinellt sett mycket fett i j\u00e4mf\u00f6relse med de andra m\u00e5ltiderna.<\/p>\n<p>De flesta isl\u00e4nningar \u00e4ter en varm m\u00e5ltid om dagen, endel dock tv\u00e5, mycket beroende p\u00e5 vilket slags arbete personen i fr\u00e5ga sysslar med.. (Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir 1990,\u00a014) Varma fiskr\u00e4tter \u00e4ter isl\u00e4nningarna tre g\u00e5nger i veckan, medan k\u00f6ttr\u00e4tter \u00e4r n\u00e5got vanligare och \u00e4ts av folk mellan 15-24 \u00e5r 17-20 g\u00e5nger\/vecka och av \u00e4ldre personer 16-19 g\u00e5nger\/m\u00e5nad. (Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir 1990,\u00a015). Mellanm\u00e5l och sm\u00e5m\u00e5ltider st\u00e5r f\u00f6r 29% av isl\u00e4nningarnas energiintag (Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir 1990,\u00a016). F\u00f6rutom typen av arbete p\u00e5verkar ocks\u00e5 boplats och utbildningsgrad en persons matvanor. Var man \u00e4r bosatt p\u00e5verkar mest. P\u00e5 landsbygden \u00e4ts mera egenh\u00e4ndigt producerad mat och mindre f\u00e4rdig mat, gr\u00f6nsaker, frukter, saft och fettsn\u00e5la mj\u00f6lkprodukter \u00e4n i stan. En v\u00e4lutbildad person k\u00e4nner b\u00e4ttre till information om n\u00e4ringsintag och h\u00e4lsosam diet. (Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir1990,\u00a051-52).<\/p>\n<h1>Utl\u00e4ndskt inflytande p\u00e5 isl\u00e4ndska matvanor<\/h1>\n<p>I en artikel i Fr\u00e9ttabla\u00f0i\u00f0 tisdagen den 27.11 2001 finns en hel del av det som jag diskuterat omn\u00e4mnt. Artikeln diskuterar hur stort inflytande utl\u00e4ndska matvaror har p\u00e5 den moderna isl\u00e4nningens diet och konstaterar att den st\u00f6rsta delen av produkterna med utl\u00e4ndskt ursprung (i aff\u00e4ren Hagkaup i Sm\u00e1ralind som fungerar som exempel i artikeln), \u00e4r italienska. Exempel p\u00e5 dessa produkter \u00e4r pasta och olivolja. Ocks\u00e5 matvaror med asiatiskt ursprung \u00e4r popul\u00e4ra p\u00e5 Island. L\u00e4nge var det sv\u00e5rt att hitta asiatiska matprodukter p\u00e5 Island, men nu finns dessa i de flesta mataff\u00e4rer. En anst\u00e4lld i Hagkaup, Jes Fri\u00f0rik Jessen,\u00a0som intervjuas, f\u00f6rklarar tillg\u00e5ngen p\u00e5 utl\u00e4ndska produkter med att efterfr\u00e5gan styr utbudet och till\u00e4gger att det s\u00e4rskilt \u00e4r folk, f\u00f6dda och uppvuxna p\u00e5 Island, som vill ha denna exotiska mat. En orsak till att medelhavsl\u00e4ndernas mat blivit popul\u00e4r bland isl\u00e4nningarna kan enligt artikeln vara att m\u00e5nga har rest till dessa platser p\u00e5 sin semester och d\u00e4rigenom l\u00e4rt k\u00e4nna kulturen. \u00c5 andra sidan \u00e4r ju b\u00e5de italienska och asiatiska matvaror popul\u00e4ra \u00f6verallt i v\u00e4stv\u00e4rlden, t.ex. i det \u00f6vriga Norden. Denna internationella popularitet \u00e4r enligt artikeln antagligen en st\u00f6rre orsak till att de utl\u00e4ndska r\u00e4tterna spritt sig till Island \u00e4n inflyttningen fr\u00e5n olika kultuer. Men dock vill skribenten i artikeln p\u00e5minna om hur stor p\u00e5verkan en enda restaurang kan ha p\u00e5 ett litet samh\u00e4lle som det isl\u00e4ndska.<\/p>\n<p><strong>Avslutning<\/strong><\/p>\n<p>Island \u00e4r ett rent land med fina r\u00e5varor och isl\u00e4nningarna, som inte \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga, \u00e4r m\u00e5na om sina traditioner. Den nationella stoltheten reflekteras i kokkonsten, i gamla traditioner baserade p\u00e5 urgammal erfarenhet, d\u00e4r\u00a0fisk och f\u00e5rk\u00f6tt \u00e4r viktiga ingredienser. Idag lever m\u00e5nga isl\u00e4nningar ett fartfyllt liv med mycket arbete, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r snabb och l\u00e4ttillagad mat popul\u00e4r, s\u00e4rskilt bland ensamst\u00e5ende unga m\u00e4nniskor. I dessa fall har m\u00e5ltiden f\u00f6rlorat en del av sin betydelse som tr\u00e4ffpunkt och m\u00f6jlighet till gemensam samvaro, men tydligen tenderar detta att f\u00f6r\u00e4ndras d\u00e5 isl\u00e4nningarna bildar familj.<\/p>\n<p>Typisk isl\u00e4ndsk mat f\u00f6rr var fisk och f\u00e5rk\u00f6tt som behandlades s\u00e5 att produkterna skulle klara l\u00e5ng f\u00f6rvaring, s\u00e5 kallad\u00a0<em>geymamatur<\/em>, med t.ex. torkade, syrade och j\u00e4sta matvaror. Idag \u00e4r dessa r\u00e4tter popul\u00e4ra bland i synnerhet de \u00e4ldre generationerna, mycket just f\u00f6r att v\u00e4rna om traditionerna.\u00a0En isl\u00e4nning som jag talat med sa att det \u00e4r l\u00e4tt att beskriva dagens typiska isl\u00e4ndska mat, eftersom den best\u00e5r av pizza och biffar. Och detta verkar nog vara en allm\u00e4n uppfattning. Isl\u00e4nningarna s\u00e4tter stort v\u00e4rde p\u00e5 de isl\u00e4ndska r\u00e5varorna, men \u00e4r samtidigt intresserade av att ta till sig de nya influenserna.<\/p>\n<p>Det finns en liten vers som p\u00e5 isl\u00e4ndska lyder:\u00a0\u201cM\u00e1 \u00e9g f\u00e1 har\u00f0fisk, j\u00e1 har\u00f0fisk me\u00f0 sm\u00e9ri, \u00fatlenda frau\u00f0meti\u00f0 fari \u00fea\u00f0 og veri, \u00edslenska hraustmeti\u00f0 har\u00f0a oss geri. M\u00e1 \u00e9g f\u00e1 har\u00f0fisk j\u00e1 har\u00f0fisk me\u00f0 sm\u00e9ri.\u201d (Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir 1999, 17, ur S\u00f6ngb\u00f3k Hafnarst\u00fadenta 59-60). Hur l\u00e4nge kommer den isl\u00e4ndska befolkningen att sjunga med i denna vers?\u00a0Vad som kommer att ske med de gamla mattraditionerna \u00e5terst\u00e5r att se. Kommer de att \u00f6verleva \u00e4nnu en generation? \u00c4r det kanske bara f\u00f6r att allt det nya, utl\u00e4ndska inflytandet, \u00e4r just precis nytt, som det f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4rt? Trots allt \u00e4r det ju under de senaste 20 \u00e5ren som det har skett stora f\u00f6r\u00e4ndringar i matkulturen p\u00e5 Island och man kan antagligen v\u00e4nta sig en viss \u00e5terg\u00e5ng till \u00e4ldre vanor n\u00e4r nyhetens behag l\u00e4gger sig. Antagligen uppst\u00e5r d\u00e5 \u00e4ven starka nostalgiska k\u00e4nslor, som liksom den nationella stoltheten, kommer att f\u00f6rm\u00e5 ocks\u00e5 dagens unga isl\u00e4nningar att \u00e4ta sina f\u00f6rf\u00e4ders r\u00e4tter, om inte annat s\u00e5 tack vare den gemenskap som finns i det isl\u00e4ndska samh\u00e4llet och kanske ocks\u00e5 delvis f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla isl\u00e4nningens \u2019image\u2019 ut\u00e5t sett.<\/p>\n<p><strong>Litteraturf\u00f6rteckning<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>\u00c1rni Bj\u00f6rnsson, 1995, High Days and Holidays in Iceland, M\u00e1l og menning<\/li>\n<li>Augustinussen, Ruth, m.fl., 1999, Matkultur i Norden \u2013 en kokbok, (Nordisk samarbetskommitt\u00e9 f\u00f6r\u00a0hush\u00e5llsundervisnig),\u00a0Sk\u00e5nef\u00f6rlaget<\/li>\n<li>Boucher, Alan, 1989, The Iceland Traveller, Iceland Review<\/li>\n<li>Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3tt\u00edr, 1999, \u00cdslensk matarhef\u00f0, M\u00e1l og menning<\/li>\n<li>Icelandic Seafood, Chef\u2019s Choice, editerad av Sigmar B. Hauksson, 1985, Matur og menning<\/li>\n<li>\u00cdslenskar Kvennaranns\u00f3knir, 29.8-1.9 1985,\u00a0\u201dEldh\u00fas\u00feankar\u201d, Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3ttir H\u00e1sk\u00f3la \u00cdslands \u2013 Odda<\/li>\n<li>K\u00f6nnun \u00e1 matar\u00e6\u00f0i \u00cdslendinga, 2. Matar\u00e6\u00f0i og mannl\u00edf, Laufey Steingr\u00edmsd\u00f3ttir m.fl., 1992, Manneldisr\u00e1\u00f0s \u00cdslands<\/li>\n<li>Lacy, Terry G., 1998, Ring of Seasons, The University of Michigan Press<\/li>\n<li>Matarlyst, Matrei\u00f0slub\u00f3k, Benedikta G. Waage och D\u00f3mhildur A. Sigf\u00fasd\u00f3ttir, \u201cUm mj\u00f3lk \u00e1 fyrri t\u00ed\u00f0\u201d, outgiven uppsats av Hallger\u00f0ur G\u00edslad\u00f3tt\u00edr1990, Mj\u00f3lkurdagsnefnd<\/li>\n<li>The New Icelandic Cookbook, editerad av Atli Vagnsson, 1997, M\u00e1l og menning<\/li>\n<li>Intervjurapporter i kursen Icelandic Folk Tales, Folk Believes and Folk Culture, h\u00f6sten 2001 vid H\u00e1sk\u00f3la \u00cdslands<\/li>\n<li>Intervjuer med personal p\u00e5 restaurangerna L\u00e6kjarbrekka och \u00der\u00edr Frakkar i Reykjav\u00edk<\/li>\n<li>Artikel \u201c\u00cdtalska \u00cdsland\u201d i Fr\u00e9ttabla\u00f0i\u00f0 tisdagen den 27.11 2001<\/li>\n<\/ul>\n<h1>\u00d6vriga k\u00e4llor<\/h1>\n<ul>\n<li>Intervjurapporter i kursen Icelandic Folk Tales, Folk Believes and Folk Culture, h\u00f6sten 2001 vid H\u00e1sk\u00f3la \u00cdslands<\/li>\n<li>Intervjuer med personal p\u00e5 restaurangerna L\u00e6kjarbrekka och \u00der\u00edr Frakkar i Reykjav\u00edk<\/li>\n<li>Artikel \u201c\u00cdtalska \u00cdsland\u201d i Fr\u00e9ttabla\u00f0i\u00f0 tisdagen den 27.11 2001<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tove Ess\u00e9n e-post:\u00a0zezzen53@hotmail.com Uppsats i kursen:\u00a0Icelandic Folk Tales, Folk Believes and Folk Culture H\u00f6stterminen 2001,\u00a0H\u00e1sk\u00f3la \u00cdslands Inneh\u00e5ll Inledning Mat i forna dagars Island Import Export Mj\u00f6lkprodukter V\u00e4xter och gr\u00f6nsaker Intervjuer p\u00e5 restauranger i Reykjavik \u00deorramatur, \u00deorrabl\u00f3t Utdrag ur klassens intervjurapporter Mattider och \u2013vanor Utl\u00e4ndskt inflytande p\u00e5 isl\u00e4ndska matvanor Avslutning Litteraturf\u00f6rteckning och k\u00e4llor Inledning Det finns [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":417,"featured_media":0,"parent":267,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-58","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/58","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/users\/417"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/58\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":61,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/58\/revisions\/61"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uni.hi.is\/larsj\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}